Mycket konstigt barn lär sig!

Jisses, igår fick jag höra något av det roligaste hittills! Min kära dotter trallade på följande lilla vers: "Mamma Mia, tuttarna är fria, hej och hå, måste köpa bh", vad har hon fått det ifrån undrade hennes ömma moder med tårarna rullande utför kinderna, hulkandes av skratt...

Annars är det just nu mest jul-fokus även hos familjen Leffler. Fröken konstaterade något uppgivet att utan snö kanske ingen jul... hoppas att mina garantier för att julen kommer komma oavsett väder lek funkar! Varje dag tränar vi på hur många dagar det är till dopparedan och nu är det ju faktiskt bara två, vilket vi noterade imorse på väg till dagis och gick sedan och trallade "dan före dan före dopparedan" hela vägen till dörren. Lyckliga är vi även över det nära förestående jullovet med en veckas ledighet på landet, där fullkomligt vegetativt tillstånd förhoppningsvis uppnås. Iofs har vi ett par tennistimmar inbokade men däremellan...!

Just nu sitter jag i spänd förväntan och hoppas maken hinner med flyget från Kph i tid!

Nu kan vi bocka av lucia

Veckan tuggar på, i måndags Simon och ekarna - alldeles underbar film! Fantastiska skådespelarinsatser, dock är jag och har aldrig varit förtjust i Bill Skarsgård, ser inte hans storhet. Men övriga! Tyckte ibland att scenerna var lite korta, han aldrig komma nå viktiga djup men så blir det väl när en detalj- och händelserik historia skall berättas. Moster var barnvakt och eftersom det faktiskt var första gången var det nog inte helt enkelt. Fröken Leffler var förtvivlad när vi skulle gå och hade sedan även blivit ledsen när hon skulle krypa till kojs. Moster hade visst pussat himla mycket med en mun som hon inte riktigt kände igen :)

Sen var det då lucia. Fröken Leffler hade ju längtat efter denna dag eftersom det är ett viktigt steg mot jul. Vi kom tidigt till förskolan, bytte om henne till nattsärk, glitter och ljus i handen. Förväntansfull medan alla kompisar, kompisars föräldrar, syskon, släktingar mfl ramlade in allt eftersom. När sen alla barn skulle samlas vid sidan om blev det för mycket och inte alls något som Fröken Leffler tänkte gå med på! Oj vad hon grät det lilla hjärtat. Bästisen som dagen till ära var krasslig och hängig och bara där för tågets skull var även hon förtvivlad så det hela slutade med att dessa två små lucior istället satt i respektive moders knä och tittade på när kompisarna tog i för kung och fosterland i tomteboogie, sankta lucia och alla andra sånger. Ja jisses, efter alla veckor av träning på förskolan och hemma för mig och maken så slutade det även i år med att hon inte tog en endaste liten ton. Efteråt var det dock gott med smörgås, lussebulle och kompisens mini-mariekex.

Jul, lucia och längtan!

och där har några veckor sprungit förbi... Övervåningen nästan färdigrenoverad och vi har fått tillbaka vår öppna spis! Elda, elda :) Nu har vi ett beige sovrum och ett chokladbrunt mys-TV-rum. Fröken Leffler sprang överlyckligt in och gastade PEPPARKAKA!!! Hon är bara jul just nu. Härom veckan vaknade hon fyra på morgonen och viskade "snart är det lucia och sen är det jul" innan hon somnade om. Inför morgondagens luciatåg på förskolan har det tränats, och tränats, och tränats... Staffan tallegren vattnar och vattnar, tomteboogie (med rörelser) är jättesnäll för han har klappar i bagaaageeeet, natten går tunga fäät och sen är det förstås mamma mus och tycker julen är hejsan hoppsan fallerallera! Vi ser med stor förväntan fram emot årets stora avslöjande imorgon: Kommer Fröken Leffler för första gången faktiskt sjunga med??? Annars så handlar det mycket om paket och julkalender och även om Madame Bovén i Tjuvarnas jul är ganska populär är det ingenting mot förra årets Gyllene Knorren och pojken som fastnade i mathissen... Adventsgranen är viktig även om innehållet i paketen snabbt glöms av för andra roligare saker man kan hålla på med hemma såsom att hjälpa mamma och pappa med matlagning, disk, bak, målning eller vad mer som vi tar oss för just för stunden. I helgen inhandlades årets julklappar och jag hoppas att smyckesasken med en spelande fjäril kommer bli populär!

Framåt har vi en vecka som heter duga, ikväll bio: Simon och Ekarna med moster hemma som barnvakt för första gången. Imorgon är maken borta på middag med reps för de nya ägarna, onsdag tennis, torsdag har jag julfest med jobbet, fredag är det makens tur, lördag lillajul med far och söndag teater och Lisebergsbesök. Sista veckan blir väl rusch efter sista julklapparna samt några inredningsdetaljer jag fått för mig att fixa för att skapa ytterligare julstämning... börjar bli rädd för mig själv och mitt boande... snart kommer surdegen och de stickade tröjorna dyka upp i tankar och nästla sig in i mitt liv.

Att bli ett begrepp...

Jisses, i helgen läste jag att en "juholtare" numer är ett begrepp, undrar hur länge det dröjer innan det hamnar i SAOB? Oavsett min egen politiska åskådning börjar jag tröttna på hur den så kallade tredje statsmakten förlöjligar ledaren för vårt mest traditionstyngda oppositionsparti. Detta skadar bara ytterligare förtroendet för den demokrati vi värnar om. Jag är så less på att höra om mannens verbala snedsteg, se bilder som förlöjligar mannen och den där borsten som hänger under näsan (förstår varför den sitter där). Dessutom denna smygande förändring i förhållningssättet gentemot Mona... inte var hon väl så tokig iaf... BAH! Hycklare! Nej, en önskan om att återgå till fokus politik och inte person, värna om vår opposition, den behövs för att vi inte skall sluta som bananrepublik! (Då måste väl iofs den gode Juholt börja ställa upp i debatter oavsett om den fysiska utposteringen så skulle vara i knät på Åkesson!)

Barpallar från Hay!

Äntligen har våra barpallar kommit! Som vi har längtat! Igår kväll när dom väl stod på plats var vi bara tvugna att ta ett glas vin bara för att känna på känslan :) måste nog upprepas även idag. Ett orosmoment är dock lillfröken som har något nytt och ganska rangligt att klättra på... efter söndagens fall från stol rakt ner på munnen med intryckt tand som resultat känns hennes akrobatiska klätterövningar som en psykisk jätteslägga mot magen. Antar att det är så här livet kommer vara med en ständig ängslan i olika grad och frekvens. Är iaf jättenöjd med pallarna men inser att vi nog måste ha ett runt bord för att dom skall kunna komma till sin rätt, ojojoj, det kan sluta var som helst det här! Sen insåg vi även att väggen vid barstolarna tydligen suger åt sig vad färg som helst, gårdagens resultat blev blå fläck efter makens knä och svart fläck efter mitt knä och sedan någon oidentifierbar fläck som kan vara vad som helst från lilltrollets kråka till bananmos. Något måste alltstå göras med barväggen. Förslagen haglade igår, - kakla, tapet med plexi framför eller varför inte klä in den i samma träslag som går igen i köket (om det nu går att finna med tanke på kökets årgång) och få lite 50-, 60tals feeling. Jaja, det blir kanske bara en tummetott... eller snarare en väääldigt fläckig vägg.
Idag hade maken och jag även en genomgång med vad status är på vårt blivande sovrum. Börjar klia ordentligt att få flytta in där och få börja med TV-rummet för att därefter få flyttat upp TV och soffa och få tillgång till öppen spis och dessutom testa en möblering som jag gått och klurat på under ett par månader! Att sedan sova i rum med dörr, när fröken Leffler vaknar tidigt och jag har sovmorgon, bara det... längtan!

Mediefokus?

Hur länge har den här såpan om SAAB pågått egentligen? i avsnitt efter avsnitt har ungefär samma scenario utspelat sig, - ingen lön, fabriken står stilla, medarbetarna rasar eller suckar uppgivet, Victor Muller syns i kritstreck och drar upp en bokstavsplan med vidhängande kines, handskakning, eufori i Trollhättan och sen? Ja, vart skall detta ta vägen? Jag undrar hur länge till det finns en bilfabrik i Trollhättan, eller för den delen en bilfabrik i Västsverige?
Samtidigt som SAAB-såpan får löpmeter efter löpmeter i dagspress och värdefulla minuter på lokal och nationell TV händer det viktiga saker i andra branscher som går mer eller mindre obemärkt förbi.
Nu tänker jag ett företag i västsverige, världsledande inom sin nisch, det finns alltstå ingen som är bättre på att göra det dom gör! Placering i Mölndal med en tillväxtresa bakom sig som genererat priser och uppmärksamhet och som har skapat ett drygt hundratal arbetstillfällen i regionen. En personal med hög kompetens, engagemang och driv. Företaget, sen i somras uppköpt av en amerikansk storkoncern med nätta 30 000 anställda i 52 länder. Ett företag utan kompetens inom detta segment. I tisdags kom dråpslaget för företagets anställda: Nedläggning i Mölndal, produktionen flyttar till Spanien, R&D till huvudkontoret i USA och marknad ev till Oxford. Japp, så var det med det! Inom 1 - 2 år är framgångssagan ett minne blott och detta genererade en artikel i GP, en notis i Kenny Genborgs helgkrönika och en kortis i lokalradio. Detta innebär ytterligare dränering av den bransch som är en av de utpekade framtidsbranscherna för vår region... vad görs åt detta? Novaseptic och Nobel Biocare gick samma väg för ett par år sedan och vem vet vad som händer med AstraTech? Fokus för regionen är tydligt på att attrahera investeringar till regionen men vad händer med att behålla det vi har? Varje säljorganisation ser värdet av att öka inom existerande kundstock, enklare och mer kostnadseffektivt, borde det inte ligga i investeringsfrämjandets intresse att agera för att undvika utflytt, braindrain av detta slag?
Men, vad är detta mot att följa nagelbitaren SAAB och undra vilken bredd VM har på kritstrecken denna dag och vilken kines som är på tapeten som räddande ängel. Nu är det väl iofs snart sålt och kanske ytterligare en nedläggning som väntar...

Nappträdet

Då var Fröken Leffler officiellt av med napp. I lördags cyklade vi till nappträdet mitt i den lilla skogen och full av fascination studerade Fröken Leffler hundratalet nappar i olika färger och former som hängde i påsar, på små snören, med kort till eller helt enkelt uppträdda på en liten gren. Långsamt gick hon runt trädet och kommenterade alla nappar hon kände igen, apa-nappen hade hon en likadan själv, giraffen-nappen hade hon haft en gång, hunden-nappen hade hon oxå haft och var är den nu mamma, osv osv... Till slut hängde vi upp snöret med alla hennes egna nappar uppträdda på, sa hej då, vinkade och cyklade därifrån. Den enda skillnaden vi har märkt är att hon vaknar lite tidigare på morgonen och har då ingen napp som hon kan ligga och mysa och ibland till och med somna om med, medan vi kan dra oss en liten extra stund.
Nu har vi egentligen bara nattblöja kvar och sedan är vi av med alla babyattribut... usch, vill inte hon ska bli större nu...

Tennis

27 oktober, kommer denna dag även bli den då Fröken Lefflers mamma äntligen fattade hur en forehand skall slås? Igår på tennisen visade det sig att jag var helt själv med tränaren och med tanke på min brist på framsteg de senaste gångerna så var det ju bara att tacka sin lyckliga stjärna för denna fantastiska förmån. Jag slog hink efter hink efter hink med forehand och forehand och backhand och forehand igen. Bollarna flög som vanligt åt alla håll utan det rätta, backhand dock betydligt bättre, där gick nästan hälften åt hyfsat rätt håll, eller hade hyfsat rätt vinkel och rätt sound i strängarna. Men denna förbaskade, jäklans, förbenade forehand!!! MEN, efter ungefär 50 minuters evigt tragglande, med kramp i handen började jag faktiskt fatta vad det var tränaren sa! När han beskrev det som "borsta bollen" och inkluderade ljudeffekten började polletten trilla ner i min då något såsiga, förtvivlade hjärna och helt plötsligt började det hända grejer! Helt plötsligt kunde jag slappna av i handen och lägga ordentligt med kraft bakom slaget och borsta bollen precis över nätkanten för att dimpa ner snyggt och prydligt någon meter innan baslinjen! Ja, nu var det ju inte så att precis varenda boll landade där :) men iaf några och bara det! Helt plötsligt kändes det som jag faktiskt spelade tennis och vilken känsla det var... eufori, lycka, framgång, TJOOOOHOOOO!!! Wimbeldon nästa!!
Japp där satt den.

Napp

27 oktober, kan detta datum skrivas in i historien som den dag Fröken Leffler själv beslutade sig för att sluta med napp? En hel natt avklarad, dock med tidig uppgång, gråt, skrik, tandagnisslan och hot om indragen Bamseteater. Ibland funderar jag på att gå från hus och låta de två kombatanterna köra sin märkliga skrik och gapvals, för jag orkar snart inte med skiten! Jag har nog med att hantera en egocentrerad treåring, två egocentrerade småglin är helt klart en för mycket. Dessutom tycker man den storvuxna borde ha vuxit ur jagfokuseringen men icke!
Men, det var ju nappen detta skulle handla om... Efter att bästisen A fått veta av sin tandläkare att nappen skadade hennes tänder och därigenom abrubt slutade så ville vårt eget lilla karbonpapper göra likadant. Igår band vi ihop alla hennes nappar i ett fint snöre och imorgon skall vi cykla till nappträdet ute i skogen, hänga upp knippet där, vinka farväl och låta dom bli ett avslutat kapitel i vår dotters liv.

Klädmedveten

Fröken Leffler blir alltmer egensinning vad gäller kläder till hennes fars stora förtvivlan eftersom han haft ansvaret för morgonens påklädning. Med förtvivlade hundögon har han bett om hjälp med detta dilemma för att undvika alltför stora konflikter, alltför tidigt på morgonen. Istället får den lilla trollungen plocka fram kläder kvällen innan och sedan kan medlingen mellan oss ta sin början... "den här sommarklänningen blir väl fin" "jättefin, men då måste du ha en tröja under eftersom det nu är lite kallt för tunna axelband" "men jag blir ju inte fin då" "ja men då kanske du skall ta en klänning med ärm istället" osv osv, samma sak för byxor eller tights. Slutligen står hon i fem minuter och stirrar ner i sin strumplåda och avslutar som pricken över i med att välja några som antingen är alldeles för små eller som skulle passat till något helt annat!

Klädsynpunkterna börjar nu även sprida sig och inkludera även maken och undertecknad och det är lite spännande! I lördags, på väg till kräftskiva, så var jag jättefin (puh, tack och lov) men pappa, han var inte så fin... Igår, på väg ut för att städa området fick även jag kritik. Iförd beiga slapparbyxor och grå hood fick jag höra att: "mamma, dina byxor är inte fina, men din tröja, den är fin".

Helgen har annars inneburit garderobsbygge för maken, IKEA-besök för mig och Fröken Leffler. Att det sedan är något allvarligt galet med mig manifesterades med att läsa siffran tre men bara ta två av överskåp och skåpsfront... Detta kom jag på, på väg tillbaka igen, så efter att ha lämnat dottern hos sin bästis för lite eftermiddagslek var det bara att ta vägen till IKEA ytterligare en gång. Då följde även den garderobsbyggande maken med, i jobbarbyxor och träskor! Annars då som sagt kräftskiva hos goda vänner och städdag för området. Under städdagen planterade jag säkert 200 scilla lökar och lika många lökar med snödroppar. Fröken Leffler tröttnade efter två lökar, hämtade cykel och tröttnade på det efter 20 meter, gungade och tröttnade på det och gick slutligen in till kompisen på området och därefter såg vi inte henne förrän vi kunde locka med söndagsmys med nötter, festis och tända ljus.

När våldet hälsar på

När jag äntligen, äntligen,  med ärligt hjärta har kunnat säga att jag mår gott i vårt nya hus och trivs mitt i villaförortens radhusidyll - då händer det. Bakslag no 2. No 1 var tack och lov ganska enkelt att hantera, det var "bara" en stooor råtta som sprang tvärs över gatan och in i det höga gräset, ungefär tre meter framför Fröken Leffler och mig halvvägs mellan dagis och hemma...

Men då till Bakslag no 2, grannens son brutalt nedslagen på vägen från stan, bara ett par hundra meter från hemmets trygga famn, bara ett par hundra meter från vår port och längs samma väg vi tar varje dag från dagis! Bötning var tydligen orsaken och knogjärn ett tillhygge som resulterade i brutet revben, hjärnskakning och ett rejält skadat ansikte. Bara tanken på att det i detta lugna trygga område, med taxeringsvärden som får en att gråta av lycka över alliansen och deras införande av tak på fastighetsskatt, kan våldets visa visa sigi sin fulaste skepnad. Igår kväll på väg hem, sent efter en lång tågresa från huvudstaden, hoppade jag av ett par hållplatser tidigare och gick en lång omväg hem för att undvika vägen där det hände.

Tryggheten att kunna åka kollektivt hem efter en kväll på stan är bortblåst, tillfredsställelsen över att inte bo längre bort än att bussar och spårvagnar går med god frekvens långt in på kvällen har istället bytts till oro och ängslan. "Så går beslutsamhetens friska hy i eftertankens kranka blekhet över" för att avsluta det hela så pretantiöst jag bara kan...

Helgen!

Vab i fredags men hade ändå goda vänner på besök. Fröken Leffler var pigg och glad och lite hostig men gick hela dagen och längtade till kvällen när besöket skulle komma. Längtan var nog dels till personerna i fråga men även till den Creme Brülee hon visste skulle komma under middagen. Familjens två barn är 9 och 7 en flicka och en pojke och ojojoj, va roligt det var att se vårt lilltroll och hur hon studerade och härmade den 9åriga flickan! Blyg som vanligt men noggrannt iakttagande.

På lördagen var det dags att fira fars 75 års dag med lunch i Lerum. Väldigt god mat och trevligt. Jag hade satt mig i sinnet att jag skulle hålla tal, började skriva lite på jobbet när jag kom på något käckt men sen blev blocket kvar där och jag var hemma ett par dagar och i all stress fick vi snabbt köra inom och hämta på vägen till Lerum. Talet framfördes därför ofärdigt och orenskrivet, med allehanda konstigheter och svårtydda krumelurer... blev av förståeliga skäl inga stående ovationer :)

Efter lunchen var det en lycklig Fröken Leffler som droppades hos mormor och hon hann inte in förrän hon var hos dockorna i dockskåpet och började plocka. Hon fick en mysig kväll och söndag där medan maken och jag tapetserade vårt blivande sovrum. Snaaaart kan vi nog flytta ut ur TV-rummet och få ett riktigt rum, med en dörr man kan stänga... och börja med TV-rummet för att, när det är klart, få bort TV från sin trevliga placering mitt för öppna spisen! Enligt projektplanen skall detta vara utfört innan jul - check! Har funderat på om jag kan slänga in nån bonus som baseras på färdigställandets relation i antal dagar räknat till julafton, bara för att ge en extra morot åt maken... :) Helgen avslutades sedan med att jag gjorde en egen Chicken tikka masala, oj det blev gott!

Demokrati

Trött blir jag efter den senaste veckans avslöjanden kring socialdemokratins pompösa statsministeraspirant. Först och främst, har du en så utsatt position så finns det inte svart eller vitt, regler är till för att "kunnas" och följas, det finns inga ursäkter när det handlar om skattebetalarnas pengar! Att inte veta, göra en pudel för jag man inte råkade känna till just den regeln är inte godtagbart, det är ens förbaskade skyldighet att veta, kunna, känna till! Att det sedan i jämförelse med Sahlinaffären inte skapar större turbulens i de socialdemokratiska leden är obegripligt, inte oförståeligt, men obegripligt. Sahlin var en slarver, Juholt har ju ändå försökt ge ett väldigt trovärdigt, sansat, förnuftigt intryck - HA, lång näsa på alla som gick på det. Vägrar köpa de feministiska konspirationsteorierna kring skillnader på manligt och kvinnligt i detta fall, utan håller mig till ståndpunkten att socialdemokratin i dagsläget inte har råd att genomgå ytterligare en dränerande jakt på någon som kan ta taktpinnen och rycka upp ett parti i fullkomlig kris. Det värsta med allt är dock den skada som demokratin lider av alla turer, vi får hoppas att vår demokratiska grund genom historien har byggt upp en tillräcklig stabilitet för att överleva ännu en "politisk skandal" och alla framtida som ännu ligger dolda eller som inte har utförts ännu... Även om min indignation inte har grund i någon form av politisk lojalitet så behövs ALLTID en stabil opposition i en stark demokrati. Att då ytterligare underminera denna vår rätt att förstå politikens budskap genom att avstå en partiledardebatt är ju salt på såren och anledningen var ju så dum, så dum, så dum! Vad är det konstiga i att oppositionen står på en sida och de styrande på en?? Att Ohly gjorde en sådan dumhet går ju att förstå i den kontext han lever och verkar i men Juholt, trodde han hade bättre rådgivare bakom sig. Det är deras förbaskade skyldighet gentemot oss, medborgarna, sina väljare och anhängare att ställa upp och förutom att ge en bild av sin politik även bidra till att slå hål på Sverigedemokraternas ihåliga budskap! Politisk rasism från vänsterflanken vill jag kalla det!

Jaha, det var skönt att få lätta mitt demokratiska hjärta en aning, nu frukost!

Nya låtar (eller lautar) på repertoaren!

I fredags upptäckte Fröken Leffler en ny favoritsång! Väl hemma gick hon och hennes far runt och trallade: "åh, åh, det är nåt stort på gång för det är kö från gatan upp i hallen"... Just precis Veronica Maggio har välkomnats hem till oss som avlösning efter Pack up med Eliza Dolittle! Har saknat Eliza lite grann men Veronica är lika välkommen hon.

Hemma hos bästisen i lördags fick hon dock ny inspiration av yngste sonen och "woataija Popular, whowoji Popular" var det då som mest hördes från vardagsrummet medan A visade sina schysstaste break-moves :)

Slutligen i söndags, på väg för att veckohandla, spelades min nuvarande favorit "Move like Jagger" med Maroon 5 feat. Christina Aguilera på radion. Ganska svåra ord att uttala men hon skrek "högre" från baksätet och kämpade på så gott hon kunde! Jag fnissade i baksätet och tänkte att all konkurrens till Saade är bra!

Vatten över huvudet!

Jisses, ibland slår det tillbaka med råge när man försöker vara duktig mor och fru! Efter att kära kollegan hade nämnt jordärtskockssoppa som en del i hennes helgmeny fick jag dille på att skapa samma fantastiska soppa. Igår kändes som en bra dag! I affären funderade jag även kring det faktum att just den 4 oktober faktiskt firas till kanelbullens ära och bör jag inte som en god mor stå med mjöliga kinder och i sann 40-tals anda rulla bullar tillsammans med mitt älskade barn? - JO MEN SJÄLVKLART! Kanelbullebakskompletteringar inhandlades och väl hemma började Fröken Leffler och jag att värma mjölk, mäta upp ingredienser och stöta kardemumma och eftersom vi saknar en hushållsmaskin fick jag dessutom knåda, knåda, knåda. Väl på jäsning gick jag snabbt över till sopp-processen för på denna korta stund skulle jag ju naturligtvis hinna sno ihop en soppa, knapersteka lite fläsk och förbereda parmesantoast... efter att fläsket var klart och löken hackad var det då dags att skala och tärna jordärtskockorna. Herregud! Guds straff till mänskligheten! Dessa små eländiga knölar som dessutom föder ytterligare småknölar här och var, efter en evighet var jag klar med skalandet och insåg att jag alltid har lyckats lämna över just detta moment på någon annan och visste exakt varför! Nu var ju då degen färdigjäst och krävde vidare behandling för att Fröken Leffler skulle ha rimlig chans att få smaka en bulle innan läggdags. OJOJOJOJOJ, kände att pulsen gick upp när jag insåg att både middag och bullbak höll på att försenas... varför gör jag så här? varför inser jag inte mina begränsningar som huslig bullmamma? Hela tiden frågade lilltroll efter bulle, efter deg, efter att få smaka på någonting, på allting osv osv.

NU kom äntligen räddningen i form av min prins på sin vita springare! Maken noterade på två röda min höga puls och svettpärlorna i pannan och tog raskt över soppkoket och parmesantoasten. Underbara, älskade man! Nu kunde jag och min dotter bli sådär härligt bullbakiga tillsammans och fnissa över kavling, socker och kanel. Jag noterade faktiskt att håret åkte upp i vackra blanka vågor och att jag helt plötsligt talade med stomatolvita tänder iklädd vippig klänning, bekväma klackar och blommigt förkläde :) fast samtidigt försökte jag hålla dottern borta från att sätta i sig för mycket deg, inte slicka i sig för mycket smör, socker och kanel...

Hur blev då resultatet? Jo, en mycket god middag! Vi åt upp soppa för fyra portioner på två och en halv. Fröken Leffler bad om påfyllning två gånger. Därefter vääääldigt goda och fluffiga bullar som intogs med andakt i soffan. Efter en mindre sockerchock däckade sedan Fröken Leffler redan under bokläsningen och maken och jag intog rodelläge i soffan. Inget spacklande idag heller tyvärr!

Underbara semester

Tänk att en vecka kan gå så fort! Redan tillbaka, välmarinerad i rosé, efter strålande dagar i solen. Mina farhågor visade sig helt obefogade, varje dag bjöd på strålande sommarväder och vi hade överhuvudtaget inte användning för vare sig långbyxor eller extra tröja. Första besöket i svärföräldrarnas blivande hemvist i Spanien gav faktiskt mersmak, tack och lov inte så "costa-del-soligt" som jag hade trott utan mer som en spansk by som råkade ligga placerad på stranden. Gamla stan klättrade uppför berget och de smala gränderna var belagda med vita och svarta runda stenar som bildade vackra mönster. En bit upp, med storslagen utsikt över den vilande labradoren, hästskobukten och bergen i bakgrunden ligger det ruckel som förhoppningsvis inom kort kommer förvandlas till en inredningsdröm a lá svärmor. Dock med gamla blommiga soffor och lite annat från vinden hemma eftersom svärfar har svurit på att INGET NYTT skall inhandlas, ha, vi får väl se vem som tar hem den fighten :)

Veckan innebar bad i havet, dock försiktiga sådana av Fröken Leffler som trots sina nya sköldpaddspuffar, hade lite svårt att balansera i vågorna som drev in mot stenstranden. Med utflykter till Granada och Alhambra och till Almonécar med mycket annat blev dock tiden på stranden ganska knapp vilket passade oss ganska bra. Allt rosévin ackompanjerades av musslor, räkor, bläckfisk och annat, tror att jag bara åt kött en dag på hela veckan (förutom all serranoskinka jag har svullat i då förstås :)

Fröken Leffler har varit lycklig att få tillbringa mycket tid med farmor och har även fått mängder av uppmärksamhet och mängder av beröm från hela gänget som var med nere. Är fortfarande fascinerad över hur mycket människor av det äldre gardet tål! Jisses, hade jag hängt med i deras tempo hade jag inte bara varit marinerad, jag hade varit självantändlig.

Nu, åter i jobb.

Snart semester!

Inte var det länge sedan jag hade semester och föräldraledigt men ändå... kan knappt vänta till att denna dag kommer till ett slut! Upp som en sol och ned som en pannkaka, tja va kan man väl annat göra än att skratta åt eländet. Ibland undrar jag hur det kunde bli så här, alla ambitioner, förväntningar och tron på sig själv och sin egen förmåga "pooff" så enkelt, så bara borta. Tänker ibland på hur en enda kommentar kan krossa förutsättningarna för en hel dag, är jag verkligen så lite värd? Är det jag tror och tycker bara att anse som oväsentligheter som kan behandlas med en klapp på huvudet? Jaja, efter regn kommer solsken brukar det heta och på söndag...då kommer solen rent bokstavligt tillbaka till mitt liv! Annars har jag min älskade solstråle hemma som kan få mig att skratta bara genom ett litet ord eller en liten grimas. Tack för att du finns hos mig!

kompiskärlek!

Igår var Fröken Lefflers bästis på dagis sjuk!! En lång stund på förmiddagen hade hon gått för sig själv och varit lite dämpad. Igår kväll meddelade hon att hon oxå ville vara hemma idag eftersom kompisen faktiskt var det! Ojojoj, tror dagispersonalen får börja dela på dessa två små trollungar annars kommer dom snart att växa ihop.

Spenattårta!!

Min kära lilla dotter älskar att berätta historier och igår morse fick hon en tredje till sin repertoar. Sedan innan kör hon "illa mig och killa mig" och "två tomater gick över en väg" och dessa blev kompletterade med: "- Har ni spenatpaj? - Nej (nästa dag) - Har ni spenatpaj? - Nej (nästa dag) - Har ni spenatpaj? - JAAA - Men fy va äckligt!" Sen skrattar hon så hon kiknar... om och om och om igen! :)
Annars har helgen inneburit tjejmys i fredags med pannkakor bara lilltroll och jag, fika hos moster i lördags och vernissage med pappas konstgrupp. Därefter körde vi hela vägen ner till landet och blev bjudna på en smaskens middag med 70-tals tema hos goda vännerna. Sonen och Fröken Leffler hade en fantastiskt rolig kväll, vet inte vem som härmar vem mest :) Sova var dock inte att tänka på så när klockan närmade sig 10 insåg vi att det nog var bättre att ta hem henne än att försöka varva ner, detta betydde att vi fick lämna ett väldigt gott vin som specialinhämtats för kvällen... skit oxå! Igår såg vi knappt röken av vår dotter, hon hängde med sin bästis gammelfarmor 87 år och behagade endast dyka upp när grillen tändes och korven var klar.

Nu är det nedräkning inför semester på söndag!! Gött ska det bli, hoppas på sol och riktigt varmt!

Renovering och lite annat

I helgen inleddes på riktigt renoveringen av vårt blivande sovrum! Tapet valdes och beställdes i flygande fläng på Färgspecialisten ute hos oss. Dom hade verkligen det mesta, dock inte jättemycket på rulle så man lättare kan se. Nu orkade jag inte längre med min beslutsvånda utan så fort maken sa ok till ett förslag så körde vi på det! Nu blir det en smalrandig strukturtapet i ljust och beige där alla ränder är liiiiite svängda. Blir roligt när man sen tröttnar och skall måla över :) men men. Väl hemma satte jag igång med att riva tapet, eller tapeterna rättar sagt. Fem lager visade det sig vara plus ett lager med färg.. Usch, vilket slit! Tre dagar har jag hållit på. En stor bonus är att maken förhoppningsvis kom till insikt om hur tråkigt det är för Fröken Leffler och mig när han är iväg och grejar med något i flera timmar! Dag två kom han nämligen in tittade till mitt arbete och frågade när jag var klar för dom ville ju faktiskt umgås med mig oxå! Japp så är det, det är roligare att umgås med hela lilla familjen. Nu börjar jag dock se ljuset i tunneln. Anledningen till varför jag kämpar med alla lager är att det känns fräschare om alla gamla tapeter med andra människors liv och lukter försvinner. Det blir inte så bra utan ganska ojämnt pga av olika underlag mm så några liter spackel kommer det troligtvis gå åt. Min VD sa till mig igår på sin breda dialekt "lägg av o riva ner mer, bara bredspackla över hela skiten" Hmmm, finns viss risk att det blir så i slutändan...

I måndags var Fröken Leffler på årlig tandläkarkoll med sin far. Det visade sig att hon har en mineraliseringsstörning på sina kindtänder. Usch, något är konstigt på mitt perfekta barn!!! :) Hon skall tillbaka och få det penslat med beläggning för att skydda tills dess hon tappar dom. Tack och lov är det ingen fara när det handlar om mjölktänder och hon har inga besvär som vi har märkt av. Hon gapade så himla fint i pappas knä och fick i slutet välja ett litet gummidjur i en stor låda. Förra året valde hon en groda och den har hon talat mycket om och eftersom den är borta så hade hon vissa förhoppningar om att hitta en ny alternativt en bläckfisk som oxå kunde funka :) nu kom hon istället hem med en gul kräfta!

Igår var det återigen dags för oss att ta med oss lilla A hem. Hon frågar varje eftermiddag jag kommer och hämtar "får jag följa med er hem" och igår kunde jag äntligen säga jajemän! Två små lyckliga flickor höll mig i handen hela vägen till bussen, satt som små ljus på varsitt säte och kom ordentligt av på rätt ställe. Väl hemma blev fröken Leffler först förkrossad när lilla A, istället för att lyssna och dansa till hennes nya skiva, ville gå upp på rummet och leka. Sedan piggnade hon till och det blev fullt drag hemma. Åt gjorde dom båda två ordentligt och så mysigt det var att se dom sitta där och fnissa tillsammans bredvid varandra på varsin stor-stol. Efter maten vräktes alla kuddar ur sofforna ner på golvet och det tränades svanhopp från soffkanten. As mamma undrade vid hämtning om vi överhuvudtaget har några regler hemma... och det kan man faktiskt undra när man såg hemmets tillstånd, men kul hade dom! Lilltrollet somnade sedan innan jag hunnit läsa ut Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin-boken.

TENNIS!!

Igår var det dags, efter två års väntan stod vi där M och jag, nervösa, lite lätt handsvett (iaf jag) och med stora förhoppningar på Wimbeldon nästa! 21.00 prick kom han in, vår nästa stora hjälte, han visade sig vara en söt, lite fnissig kille med vissa kommunikationssvårigheter :) Efter sträng uppvärmning meddelade han oss att om man inte har rört sig på två veckor så är det som att man inte rört sig alls... hur är det då för oss som inte rört på oss ordentligt på flera år??? Sedan fick vi äntligen en sträng kurs i hur man håller raket och därefter fick vi börja studsa bollar. Bollkontroll var tema för dagen och mjuka korta slag med eller utan studs stod på schemat. Tänk att det ska vara så svårt! Summa summarum åkte M och jag hem med de bredaste leenden och med stark längtan till nästa torsdag.

Landet Brunsås

I förrgår startade en ny säsong av landet Brunsås, detta härligt, äckliga program som får mig att fundera på varför 1. jag tittar, 2. jag äter som jag gör, 3. jag äter över huvud taget, 4. förundras över hur lättlurade vi är osv osv... Det startade för ett par år sedan att maken fick Hemliga kocken i present och efter att ha läst den så hamnade bland annat en bakmaskin på bänken hemma och 1 1/2 år senare används den fortfarande (puh). Den är fantastisk, brödet blir gott och magen överlycklig! Sedan kom nu programmet med Schyffert &Co och det vände sig i magen av allt snabbproducerat, framfuskat, sockrat och behandlat. Nu sist handlade det om kött och den oerhörda mängd som skall bearbetas av våra stackars tarmar. Nu finns det ju inte en suck i himlen att jag skulle kunna bli vegetarian, vad skulle jag då äta till frukost?? Men att införa iaf en köttfri dag borde inte vara en omöjlighet! Såg även behandligen av kycklingar efter deras 35!! dagar i livet och nu undrar jag hur man kan få tag på kycklingar som levt ett drägligt liv och som inte bedövas upp-och-ner med elchocker innan halsen skärs av... Kom dessutom på att vi måste beställa vår julskinka hos Gris-Olle i Asige innan det är för sent!!

Undrar vad det skall bli på middagsbordet idag... något lätt kanske med tanke på att idag kl.21 PRICK inleds min tenniskarriär! ojojoj, låg i soffan igår och när klockan närmade sig Aktuellt så klippte mina ögon rejält... jaja, får väl ta till den gamla kompisen Adrenalinet antar jag :)

Förresten, min dotter skrek som en stucken gris på väg till dagis igår, hennes skor (mjuka gummiskor) var HÅRDA och GJORDE ONT!!! När jag sen kom hem igen meddelade mormor att dom var så mjuka och gjorde inte alls ont längre... suck! DRAMAQUEEN :)

Bröllop och lite annat!

I helgen var det dags för sensommarens stora begivenhet - radhusområdets 50-årskalas! Femkamp och helgrillad gris stod på programmet och 90 pax anmälda... MEN ICKE, till makens besvikelse! Vi hade nämnligen ett bröllop att se fram emot istället! Finaste kollegan, och tillika "wing-(wo)man" i utsattheten gentemot den människa jag önskar mest ont i hela världen, skulle äntligen få sin prins!Vacker som en dag var hon, känner ingen som ser så fantastiskt petit ut men ändå uppbär både pondus och kraft. Vigsel, mingel, middag, tal, tal, tal alla ingredienser fanns där och maken började mjukna efter tionde snitten och tredje glaset bubbel :). Maten var fantastisk och vårt eget framträdande en strålande succé förstås! Dansade tappert på höga klackar ett par timmar men när flickan i aprikost fodral steg ner från sina JÄTTEhöga klackar tänkte jag att nu kan även jag våga mig på detta och guuuud va skönt med mjuka loafers att skutta på istället! 03.30 nannade vi till slut kudde, kan inte komma ihåg när jag var i säng så sent senast...

Fröken Leffler var under den här dagen och natten i tryggt förvar tillsammans med farmor och farfar. På programmet stod Liseberg och där åktes båt och elefant och tittades på teater (såklart två gånger). På slutet vann hon en gigantisk isbjörn som fick åka vagnen hela vägen hem. Dock är det väl egentligen ganska olämpligt att ta med henne till Liseberg på kaninernas stora dag... hon tar stora omvägar runt dom och vinkar på sin höjd på betryggande avstånd :)

Igår var det dags för vaccinering mot vattenkoppor, Fröken Leffler var jätteduktig, grät som en stucken gris en liten stund men sen torkade hon tårarna och var igång igen. Fick äpple, tufft plåster och fästingtatuering så man kan verkligen kalla detta för en win-win! Väl hemma tog hon god hand om elektriker-kompisen bedårande lilla dotter E, året yngre än vår trollunge. Hon var bara lite bekymrad och sa flera gånger "E pratar inte med mig" inte helt enkelt att förklara för vår bubbeltjej att alla barn inte pratar lika mycket och att E inte är lika gammal och inte kan lika många ord..

Dagis och play-date

"Tänk om alla barn var så här lätta att skola in, hon är ju som att hon alltid varit en i gruppen" Snacka om att man som mamma kan spricka av stolthet över sitt underbara lilla barv! Om det fanns minsta tveksamhet innan till Fröken Lefflers kärlek till dagislivet så är den nu ett minne blott, min unge längtar nästan dit innan hon hunnit gå hem :) Bra att argumentet "men om du skall komma hit och leka måste du ju gå hem först" finns, det gör hämtningen lite enklare.

I början av veckan hade Fröken Leffler för första gången en kompis hem efter dagis. En något svettig moder baxade på två treåringar på bussen för att åka två hållplatser och sedan baxa av samma ungar utan att någon snubblade på sina egna ben, andras ben eller ramlade vid för kraftig gasgivning av en något hetsig busschaufför. PUH, det gick bra! Flickorna hade roligt och jag kunde laga mat i lugn och ro, endast avbruten av oändligt antal frågor, samt olyckor från de nedre regionerna... maten blev iaf nästan klar i tid!

Inskolning

Här sitter jag nu helt i min ensamhet medan min dotter är alldeles själv på sitt nya dagis för första gången! I torsdags var första dagen och kvällen innan var vi hembjudna till den blivande dagiskompisen A på lek och middag för att Fröken Leffler skulle ha en kompis att känna sig trygg med! Hittills har allt gått bra, det verkar vara ett väldigt bra ställe med jättetrevliga fröknar. Många barn men massor med saker att göra, stora utrymmen, fin gård och IT! Idag var samlingen framför en smartboard och Fröken Leffler fick för första gången göra memory på en stor elektronisk tavla... ojojoj, vart ska det här sluta :) Det enda jag känner är lite synd är att det är väldigt homogent ("vitt") man märker att det är barn som kommer från mer pengar än på det gamla dagiset om inte annat syns det på alla snygga mammor som lämnar på morgonen :) och på märkena på barnens kläder. Nu är det ju så att det är helt och hållet vårt eget fel som genom svårigheten att komma överens om boende hamnade på en lite väl dyr adress. Jag hade dock önskat att det fanns andra kulturer och "klasser" representerade för hur skall man annars någonsin uppnå någon form av integration om man inte börjar när barnen är små?? Maken är dock nöjd...
Tyvärr har dom en flicka på dagis, lika gammal som Fröken Leffler, som har insjuknat i Leukemi och som bor på sjukhuset tillsammans med sina föräldrar. Jag känner att det just nu är lite för mycket som händer med barn som far illa av olika anledningar, för några veckor sednn lilla H som gick bort i hjärntumör, även hon lika gammal som Fröken Leffler, sedan nu denna lilla flicka. Dessutom det som hände på Utöya den 22 juli och slutligen svälten på Afrikas Horn med dessa fruktansvärda bilder på svältande barn. Jag undrar om det kanske är allt detta som gör att jag inte sover längre?

Läggdags!

Enochenhalvtimme... ungefär en timme för mycket när det handlar om läggning av Fröken Leffler, suck! Dock är det heeelt mitt eget fel eftersom vi igår eftermiddag när vi kröp upp i mammornas och pappornas sängar stensomnade mitt i Pippi-boken. Trött var det därför något som hon INTE var i går kväll. Istället låg hon och grejade och klappade på mig, strök mig över ansiktet och håret så som jag ibland gör på henne... Det var nästan som att enochenhalvtimme var lite ok ändå :) Slutligen tryckte hon nappen mot min näsa och la armen runt min hals, gott som bara den men liiiite svårt att andas... Han precis till starten av Lykke!
Förresten så måste jag oxå berätta om vår dotters något annorlunda val av kompisar. Några av områdets barn var ute och lekte i sandlådan och hoppade på studsmattan igår eftermiddag, Fröken Leffler tittade lite på dom och gick runt och sparkade lite i sanden innan hon upptäckte grannen som stod och målade och vips satt hon utanför hans dörr och berättade att hon skulle bli bagare när hon blev stor. Sen blev det paj med trattkantareller och kyckling!

Liseberg!

I fredags blev det besök på Liseberg och nu hade nog Fröken Leffler växt till sig för hon åkte karusell, farfars bilar och annat helt utan problem. Hon åkte till och med flygplan utan att hennes ömma moder fick vara med.... alldeles själv klev det lilla trollet ombord och satt alldeles koncentrerade under hela flygturen! stora tjejen! Sen var det teater för hela slanten. Djungelkaninerna och skatten var höjdpunkten under dagens besök. Två gånger tittade vi och Fröken Leffler sjöng med och ropade och vinkade till kaninerna. Dock blev hon livrädd så fort dom närmade sig henne... vi har en bit kvar innan hon kan ge bort sina nappar tror jag!

Klänning!

Den här sommaren har vår lilla t-shirt tjej blivit flicka! Klänning för hela slanten har det varit. Shorts har hon rynkat på näsan åt och byxor har hon konstant vägrat! Mosters present i form av Tingeling-klänning var så RÄTT och ungen var lyckligare än lyckligast :) så söt blev hon den lilla och när hon viftade med sin spira så kunde hennes ömma moder inte låta bli att fälla en liten tår... Har hon inte haft klänning så har hon helst varit nakenfis hur vi skall lyckas få på henne kläder, STRUMPOR och skor varje dag framöver är för mig en gåta.

Sommarlovet är slut!

Ojojoj, vilken sommar! Kanske inte vädermässigt direkt men vad gör det när finaste fröken Leffler har lärt sig säga "r". Borta är orden "bja" och "göja" istället ersatta men ett nästan rent "bra" och "göra". Eller kanske inte helt men tungan har iaf närmat sig tandraden vid formuleringen av denna komplicerade bokstav. En morgon på landet satt hon i cykelkärran och ropade ut "perfekt" med tydligt "r" och jag skrattade och svajade på cykeln. Förutom detta stora som hänt har ju lillfröken även fyllt tre år, varit på Astrid Lindgrens värld, åkt båt, lekt i sin nya lekstuga och mycket, mycket annat. Astrids figurer är fröken Lefflers favoriter, till hennes föräldrars stora glädje kan tilläggas, Pippi, Emil, Madicken, Bullerbyn och Lotta var prioriterade under besöket på ALV. Vilket ställe det är!!! Fantastiskt!!! Måste snart introducera resten så vi får en anledning att åka tillbaka :) På villavillekullas scen spelades Sjörövarfabbes jänta upp och den har satt djupa spår hos vår dotter så för gammelfarmors födelsedagspengar inhandlades ett Hoppetossa skepp, tillsammans med ett antal figurer, LYCKA!
Nu är sommarlovet på väg att ta slut, ett par veckor varvar jag och maken föräldraledighet innan det är dags för inskolning och nytt spännande dagis!

Strumpa :)

Idag vid påklädningen talade fröken Leffler om att en viss klänning ville hon minsann ha när vi hälsade på goda vänner på eftermiddagen, maken kontrade, blöt, nyss utkommen ur duschen att han minsann ville ha fred på jorden. Då svarade dottern "Neee, det får du inte, du får en strumpa" Va får dom allt ifrån??

bye bye CH

Idag kom beskedet som vi nog alla väntat på ett tag, men icke desto mindre ledsamt. Min första chef på jobbet, han som anställde mig för evigheters evighet sedan "skall gå vidare i yrkeslivet" bah, han har problem med spriten och nu får han inga fler chanser. Det värsta är att om han inget jobb har att gå till, finns det då några spärrar för hans konsumtion? Ibland kan jag känna att jobbet har en viss del i detta, naturligtvis inte genom att bända upp käften och slanga ner alkoholhaltiga drycker, utan snarare genom den väldigt tillåtande alkoholinställning som har rådit vid resor och aktiviteter. Alkhol till lunch ok utomlands även om man arbetar och flyger man dessutom Business Class så finns det ju där ingen hejd på den strida ström av alkoholvaror som bjuds ut till resenärer och är man då svag så... Sedan har ju iofs jobbet givit honom ett otal antal chanser och även försökt med olika rehabprogram men tyvärr har han nog aldrig själv haft insikten eller viljan och då går det ju tyvärr inte. Hemskt har det iaf varit att se denna människas förfall, från att ha varit en trevlig, skojfrisk person med en otrolig intelligens och kunskap till att ha blivit en liten stapplig och darrig gamgubbe med dåliga tänder (de få som finns kvar).. Oj, jag kommer sakna honom!

Långhelg i Värmland

Vår vana trogen firades helgen efter midsommar i Värmland hos mor med sambo. I år slog vi även till på att ta med oss svärföräldrarna upp. Dryga fyra timmar i bil, fika i Köpmannebro och sedan välkomnades vi med 27 grader i Nolbergsviken. Fröken Leffler var glad som en speleman och hälsade mors sambo med: "Hakuna matata Jambo-Lasse" och sen skrattade hon så hon kiknade. Hela helgen fylldes med kultur och god mat och en liten unge som blev så ompysslad så jag undrar om hon någonsin kommer bli människa igen :) Vi hann med Mårbacka, Lars Lerin, Sillegården och Sahlströmsgården. En släkting Sahlström guidade oss runt på den sistnämnda gården och han var fantastiskt rolig, vi skrattade så vi grät! Lars Lerin var en annan höjdpunkt. Lite mörkt men fantastiskt fint måleri, kan inte förstå att man kan få fram ett sådant ljusskimmer och detaljrikedom med akvarell! Tyvärr hade dom haft begravningsceremoni(!!) på Alma Löv, annars brukar det vara en given höjdpunkt som brukar avslutas i Karin Broos atelje. Fröken Leffler sov till sent på morgonen, hon fick till och med väckas! När hon väl var vaken spexade hon mest hela tiden. Historien om de två tomaterna gick som på repeat. Vi han även med bad i Visten samt att maken fick såga motorsåg och inviga sitt nya kastspö. Alltid lika trist att lämna denna fantastiska gård! Tittade även till mitt stooora, stooora ekbord som står under en presenning i stallet, någongång kanske det får komma fram...
Nu är det bara några fåå dagar kvar och sen semester!!!!

Utbrott

Ibland förstår jag verkligen ingenting! Hur kan världens finaste, bästaste lilla unge på två röda förvandlas till ett ohanterligt monster? Igår på väg från dagis, stolt i sina nya fina vita, gympaskorsballerinor så ville hon helt plötsligt ha äpple. Jag svarade att vi skulle vänta till bussen, eftersom man inte kan gå och äta äpple samtidigt ifall man snubblar och sätter i halsen. Då helt plötsligt ville hon inte gå utan satt sig och började skrika på räcket utanför dagis. Jag försökte lirka och locka och övertala och till slut började jag gå själv. Då blev hon skogstokig och sprang efter vrålandes i högan sky, försökte dra mig i handen och få mig att stanna. Så höll vi sedan på hela vägen till busshållplatsen. Spelade ingen roll vad jag gjorde eller sa hon var bortom all kontakt. Försökte lyfta henne och hålla om henne men hon är stor och tung och slingrig och hal som en ål och har dessutom starka, sparkande ben. Eftersom jag inte kunde ta ombord henne på bussen förrän hon lugnat sig fick vi bara titta på medan bussar körde förbi. Efter en halvtimme började utbrottet till slut avta och vi kunde äntligen ta oss hem. Hur gör man?? Varför blir det så?? Vad gör jag för fel?? Usch, va svårt det är! Fröken Leffler och jag skulle egentligen haft tjejkväll med pannkakor men makens aktivitet ställdes in så i den sena timmen ändrade vi menyn till revben och Fröken Leffler måste varit hungrig för hon åt mer än både maken och mig! Vi fick även inhandlat en vattenmelon som hon idag skall bjuda kompisarna på dagis på. Maken meddelade att ungen hade strålat på väg till dagis, kånkandes på tre kilo vattenmelon :)
Dessutom lycklig över att farmor och farfar kommer och hämtar i eftermiddag!

Körsbärssaft

Igår var det en stolt liten tjej som sprang till dagis och delade ut saft till fröknarna. Saften var inhandlad på Särdals kvarn och var i smaken körsbär. Klart att det är helt rätt när man tillhör hajarna på Körsbärsdalen! Dock är det ett par låånga veckor kvar innan Fröken Leffler går sin sista dag efter att två år har gått sen hon kröp in där första gången.
Igår fick hon lära sig att det är dumt att ligga och bita på en ballong, det är så lätt att den pangar i ansiktet då...
Väl hemma snickrades det på garderoben i Fröken Lefflers blivande rum, innerväggarna blev till slut färdiga och har fått sin första omgång spackel. Imorgon är det min tur att ta över och greppa penseln. Vår nya innervägg är även den klar och fick igår kväll sitt sista lager färg så nu kan elektriker och rörmokare komma!

dialektala framsteg :)

Så då var årets midsommarfirande avklarat! Lite regn, lite sol, snaps, köttbullar, lax och jordgubbar, ungefär så såg väl dagen ut. Fröken Leffler hade i två veckor tjatat om att få rida ponny vid dansbanan i samband med midsommarfirandet, när vi väl kom fram tog hon mig i handen och sa "jag vill rida ponny imorgon istället", gullunge! Ugglarps dansbana var fylld med över 600 personer som köpte lotter, drack kaffe, glass och dansade runt midsommarstången. Fröken Leffler och jag dansade med till alla sånger, jag sjöng och stod i medan lillfröken följde med och tittade sig runt med stora ögon. Lite avvaktande när främmande damer tog henne i handen men det gick bra. Frågade henne vid flera tillfällen om hon hade roligt, för så såg det då inte ut men hon bara nickade som i trans :) Dagens kändisspotting: Cardigans Nina Persson var på plats med man och barn! Tydligen bor föräldrarna hennes i byn. Maken meddelade att 29 lottringar hade gått åt (på varje är det väl minst 200 lotter) Farmor XL köpte en hel hög och kom hem med en räksallad... hahahahahaha!!
Resten av helgen förflöt i en frenesi av lek med olika barn och med den för tidiga treårspresenten, en lekstuga! På söndagen kom äntligen det finfina vädret och minipoolen åkte fram.
Helgen avslutades sedan med att Fröken Leffler avslöjade vissa dialektala framsteg hon gjort. Ordet hon tränat länge på var "smörgås" Hennes farmor undrade var hon lärt sig skånska någonstans och då tittade vi alla på henne och gapskrattade... det var ju klockren lahomlsdialekt i ordet... farmor själv var boven i denna utveckling. Fröken Leffler själv insåg det roliga i hennes framställning av detta avancerad ord och "smöööögaås" blev kvällens it-ord, tätt följt av fortsatt träning på "koav", "tooata", "spoatsjotta" och andra roliga saker dom säger i trakterna kring Halmstad!
En annan klok iaktagelse under helgen: "där kommer en cykel med en gubbe på"

Tennis!

Nu tusan ska det äntligen bli fart på bollarna! Efter två års väntan har jag och kompisen fått plats på tenniskurs så varje torsdag kväll skall kjolen träs på och dojorna snöras. Det värsta är att jag nu måste ge mig ut och röra på mig så att jag orkar jaga boll när det väl är dags, inte helt charmigt om jag är fröken blåsbälg efter bara fem minuters uppvärmning... Är dessutom lite fundersam hur det kommer gå, har ju inte världens bästa bollsinne kombinerat med brytningsfel... man kan säga att jag fått bollar i fejan förr...
Sen är det bara drygt 24 timmars väntan tills vi får något sorts besked på jobbet, magont och kallsvett bara ett dygn till!

Allt på en gång!

Bygghelg med fröken Leffler hos mormor. Jag slipade, vävade och målade vår nya innervägg. Maken började riva garderob i det som skall bli vår dotters rum, vilket betyder att vi själva numer bor i TV-rummet. Vi som ej haft så innan upptäcker en ny dimension till TV-tittandet när det utförs vågrätt, inte helt tokigt faktiskt! Dock var starten på bygghelgen inte helt oproblematisk, jag blir mer och mer övertygad om att maken inte egentligen är så förtjust i att bygga utan mer i att gå omkring i jobbarbyxor, ha en massa verktyg och städa garaget! (o såga motorsåg oxå förstås) Hans ideal måste vara att iförd jobbarbyxor, med öl i handen tända grillen utanför sitt nystädade garage... Efter en ganska lång diskussion om tidsplaner, hur, när, varför osv erbjöd jag maken att göra ett nytt förslag på tidsplan för bygget. Mitt förslag var framtaget dels pga mitt behov av att komma igång och göra övervåningen till vår, säga bye bye till hortensiabårder och gula tapeter och dels pga avsaknaden av initiativkraft... suck, suck, suck! Efter en lååång stunds handlingsförlamning så började det dock hända grejor och med en lättnandens suck inser jag att det nog är en snickarsjäl jag gift mig med! Nu är garderoben borta, golv på plats och reglar börjar hamna rätt bland alla rör, avloppsledningar, elkablar osv som det visade sig gick just genom den väggen...
Mer då, jo en eftermiddag hos mor med sambo med heeeeela gänget... många blir det... gnäll i kvadrat som eskalerade till storutbrott från många håll, fröken Leffler var tokig i bilen hem och vi var dummast i hela världen. Herregud, hur gör man???
Igår sen, kom det 77 kg hängmörat oxkött hem! Hela kvällen stod maken och grannen och skar, vägde, plastade in, malde osv, osv... Fröken Leffler och undertecknad servade med pizza och fröken Leffler fick avslutningsvis även hjälpa till att mala köttfärs. Sist vi använde maskinen var i julas när vi gjorde korv så hon undrade lite när vi skulle äta korven...
Den här veckan är det annars besked från jobbet vad gäller karlfaan och hans avdelning som vi väntar på. Igår hade han (ca ett par månader försent) fått fram korrekt lön till min kollega och kopian på dokumentet som skulle in till ekonomi "glömde" han i kopiatorn... Jag hoppas verkligen att han blir omplacerad till något som han upplever under sin egen uppumpade desillusionerade värdighet!
Slutligen är det bara en midsommarknut som skall lösas oxå men annars inte så mycket!
Jag behöver semester!

Det kommer tidigt

Gårdagkvällen var helt fantastisk, solen sken och det var varmt och vindstilla. Grillning på terrassen på baksidan (min man säger dock framsidan :), hambujaje stod på menyn! Efter en mindre beef med sin far uttrycker fröken Leffler sin frustration: "du e dum, du baja tjatar å tjatar" hahahahaha, jag fick gömma mig bakom glaset för det gick knappt att hålla sig!! Underbart, hon är inte ens tre, vad ska det bli av detta!
Förresten så lyckades jag väl i Börshultkampen, totalt slutade jag två (av sju) men pga de två soporna till lagmedlemmar så förlorade vi totalkampen... Min bästa gren var teknikbana med terrängmotorcykel :) fast jag var ganska bra även på luftgevär och lyfta stockar med griplastare :) shit, mycket testosteron i kroppen där, nästan muscha på gång...
Snart är det helg och då skall fröken Leffler bo hos mormor och vi ska börja riva garderober i hennes blivande rum och förhoppningsvis hålla tidplanen med att vara klara med det innan semestern. Har lite ågren inför golven, maken vill att vi skall lägga in nytt överallt och jag förstår poängen MEN, golven är original och en del av husets själ och jag skulle vilja behålla dom i iaf något eller några av rummen som en dokumentation av vad som varit... hm, vi får ta en diskussion snart!

Dags igen...

...för lite upprörda känslor! Uppenbart är att lunch med vissa kollegor på tisdagar är en BAD IDEA för min psykiska hälsas skull. Man borde inte fortsätta förvånas över en viss chefs sjuka beteende gentemot sina medarbetare men det när det tar sig nya bottennivåer går det inte att inte beröras och tappa hakan. Vad var det då som fick mig att trilla av igår, jo, på de enda möten där alla på avdelningen är välkomna, inklusive de två som egentligen är persona non grata, sitter karlfaan och inför hela gruppen pekar och namnger endast sina favoriter och berömmer dom att tillsammans med honom vara ett fantastiskt team. INFÖR DE TVÅ SOM ÄR UTFRYSTA!!! Hur i hela h-e är man då funtad??? Varför ska man gno in känslan av att vara utanför ytterligare hos dessa? Va är det för ledarskap? Som jag och en kollega spånade häromveckan var vår dröm att han blev avskedad under mycket förödmjukande former :)
Så, nu känns livet lite lättare igen! Fast kom på att jag idag inte får åka och hämta mitt lilltroll utan istället skall ut i skogen och skjuta luftgevär, lasta stockar med minigrip och andra supermanliga prylar! Maken får ytterligare en ensam kväll med världens bästa lilla tjej! Imorse hittade jag henne sittandes på toaletten, färdigkissad och väntandes på att någon skulle hjälpa henne med papper, nattblöjan återigen alldeles torr och oanvänd, inte långt borta nu!

Bildtest!

Måste ju testa det här med att lägga ut bilder. Här är en ganska gammal bild med Fröken leffler iförd turkiska magdansöskläder!

Eliza Dolittle's största fan!

Det är nog min dotter det! I bilen ropar hon efter Eliza Dolittle och jublar när den kommer på radio och hemma kom hon på att hon ju kunde lyssna OCH titta på min telefon, det var lycka. Sen sjunger hon hela "Pack up" fast med helt egna ord hahahaha. Hon blandar lite med Gummibjörn oxå... och babblarna funkar fortfarande om man sjunger med riktigt högt. På landet i helgen växlades det mellan Eliza och Trimmel Tramm så visst, hon har en rejäl bredd i sin musikrepertoar :)

Kullerbytta!

Glömde igår skriva att fröken Leffler i förrgår, alltså 7 juni gjorde sin första kullerbytta på alldeles egen hand! I lördags på dagiskompisen I's födelsedagskalas fick vi en lektion av en mor, tillika fd gymnastikledare, hur man lär barnen göra en kullerbytta. Fröken Leffler tittade väldigt avvaktande och misstänksamt på när kompisarna T och W blev hjälpta över ända men ville inte försöka själv. I förrgår ute på studsmattan gick det dock bättre, då vågade hon sig på ett försök och sen ropade undertecknad "händerna framför fötterna", "titta på magen" gång på gång på gång :) Igår var hon alldeles själv på studsmattan och slog kullerbytta efter kullerbytta, alldeles utan mina glada tillrop!
Sen sov hon i sin säng hela natten så we are back!

Svårt med sömnen

Vilken natt! Jisses va glad man är att man har en dotter som brukar sova, jag undrar hur man annars skulle orka?? Lite hostig och lite gnyig under kvällen, det brukar dock gå över när hon går in i djupsömnen men icke i natt. Vid halv tolv var hon jätteledsen och ville ligga bredvid sin pappa, orkade inte bråka utan hon fick som hon ville och jag la mig i hennes säng. Hörde hur det tjafsades där inne till och från och efter kanske 45 minuter hör jag maken vråla diverse svordomar och sen kommer han kånkandes på en lika vrålande dotter som han slänger ner i tillbaka i sin säng. Tydligen hade hon vägrat sova utan ville bara leka. Väl i säng med mig bredvid började hon komma till ro men helt plötsligt hör jag hur hon börjar öppna sin blöja.... Då var hon kissnödig och ville gå och kissa men jag vägrade gå upp och hon vägrade kissa i blöjan. Sen skulle hon leka, skrek att hon ville ligga hos pappa osv osv... vid halv två tittade jag på klockan sista gången och då hade hon börjat tackla av och till slut somnade hon. Vid tre kunde jag tassa över till min säng för att få iaf ett par timmars sömn innan klockan ringde kvart i sex! Fröken Leffler var INTE rolig att väcka i morse och maken var trött och lagom sur han oxå. Det är märkligt, han har jordens temprament, anger management hade varit av godo för honom (och för mig och min sinnesfrid), han är oxå extremt kortsint (oj va olika vi är) MEN det gäller inte vår dotter av någon anledning. Henne kan han vara sur på jättelänge efter att hon har haft utbrott eller levt om som hon tex gjorde i natt. VARFÖR undrar jag?? Ja, ja idag är vi alla trötta och vi får se hur vi klarar kvällen tillsammans...

Vart tog inlägget vägen??

Skrev ett lååååångt inlägg om hela helgens aktiviteter alldeles för en stund sedan men det verkar inte ens ha blivit en tummetott! Konstigt! Jaha, ska jag skriva om allt nu då, ellej? Ellej är dotterns it-ord från helgen, alla meningar avslutades med ellej :)
Ojojoj, nej orkar inte det just nu, kan bara konstatera att det var en makalös helg, vädret var fantastiskt, fröken Leffler ljuvlig och maken inte så tokig han heller! En mängd roliga kommentarer från dottern som jag naturligtvis inte kommer ihåg! Men en har minnet ännu inte raderat och det var hemma hos pappa när vi varit på toaletten och jag lyfte upp fröken på toalettstolen för att tvätta händerna, efteråt sa hon: "Va bja att toaletten stod där nu då"
Sedan har hon ropat efter Eliza Dolittle hela helgen, gick ut och frågade sin far: "kan vi fixa spotify" (litet tips från hennes ömma moder ) hahahaha, ska nog fixa det snart!
Nej nu cykel!

Lekkompis!

Igår fick vi vara med om ytterligare nya upplevelser... Först blev vi tillrättavisade på dagis för att vi släppt iväg fröken Leffler utan blöja för tidigt och dom hade minsann inte tid att fråga alla barn om dom var kissnödiga och olyckor tog för lång tiiiid. Avvänjning skall göras hemma och INTE på dagis.. Nähe så nu skall man försöka sätta blöja igen på denna världens stoltaste lilla tjej?? En annan fröken tyckte att det väl inte var så farligt, det hade ju bara skett en olycka på hela dagen. Suck, idag går hon till dagis utan blöja men med uppmaning att dom gärna får sätta på henne den om det blir jobbigt för dom. Igår var det dessutom utvecklingssamtal på dagis och vår lilla tjej är alltid glad och livlig, super på att sjunga och kunna texter, pratar, pratar och pratar! Är snäll mot andra och säger gärna till dom att dom måste fråga snällt osv. En stor portion humor och även en viss förståelse för ironi (hon har ju att brås på :)
I förrgår berättade hon förresten sitt första skämt! "illa mig och killa mig bodde i ett hus, illa mig gick ut i trädgården, vem var då kvar?" KILLA MIG!!!
När lillfröken och jag väl kom hem så var det precis samtidigt som hennes kompis T så hon kom aldrig ens in i huset. Dom hade sina cyklar, T som är lite äldre en balanscykel och fröken sin trehjuling. När dom skulle vidare så la T ner sin cykel i gräset eftersom det inte var stöd på och när fröken såg det välte hon genast omkull sin trehjuling! Skulle ju vara samma!
Sen var dom och lekte länge hemma hos T och helt plötsligt kom dom hem till oss och fröken la huvudet på sne och frågade "mamma får ja äta hos T" HJÄLP, stor tjej som skall äta borta!!! Jag blev helt ställd men mamma T skrattade och konstaterade att jag nog hade förlorat slaget för tjejerna hade redan bestämt sig! Så hon åt borta hos kompis för första gången, hade även passat på att kissa där och sen hade dom iförda varsin hatt och ryggsäck med varsin trehjuling cyklat till Australien, Indien, Kenya och Grekland!
När vi till slut fick hem henne och i säng med henne somnade hon på fem minuter! Älskade lilla gosseunge!

bloggstrul!

Av någon anledning har jag inte kommit åt och kunnat skriva in något på bloggen på jättelänge! Nu ska jag försöka komma ihåg... Jag börjar med det viktigaste och det är att idag den 24 maj 2011 byttes det ingen blöja på fröken Leffler i morse! Istället togs nattblöjan av och hon fick välja ut ett par trosor till dagis och valet föll på ett par gröna med vita prickar och bild på en Strawberry Shortcake flicka! Mormor hämtar så vi får hålla tummarna att samma blå byxor är på då... :) Hon har sedan innan gått utan blöja lite till och från och 2:an har i flera veckor uträttats på potta. I helgen hos farmor hade det varit blöjfritt, bla hade hon i lördags morse (ca 6) väckt maken med ett försiktigt "pappa jag har bajsat" och där stod hon med bar underkropp. Alldeles själv hade hon traskat upp, klätt av sig och satt sig på pottan! Igår när jag hämtade på dagis hade dom inte velat ta av blöjan eftersom hon inte hade trosor och jag hade sedan innan lovat trosor så fort hon var torr på dagtid... litet dilemma kanske. Det var bara att ge sig ut på stan på trosjakt och fröken fick själv välja två tre-pack trosor från HM, helt överlycklig (fick även en rödvit prickig solhatt att matcha stövlarna med :) I morse var hon något svårväckt men när jag viskade i örat om hon ville komma upp och välja trosor till dagis vaknade hon på två röda. Maken berättade senare att hon aldrig skuttat iväg till dagis så snabbt någonsin!! Så stolt hon är och så stolt jag är! Älskade, finaste unge!
Annars så har bara den lilla detaljen inträffat att snickarna som bytte våra efterlängtade fönster även upptäckte att ena ytterväggen var rutten... JIIPPII! Skit, jäklans skit! Jaha, besiktning x 2 och rapport till mäklaren för att hävda dolt fel men det lär väl inte gå så nu har man köpt sig ett hus för nästan fem miljoner som är RUTTET!!! Hoppas bara dom inte hittar mer... Nu är allt rivet och uppbyggt igen så nu spricker väl hela vår inredningsplanering när en yttervägg måste prioriteras för målning. Måste kalla till byggråd med maken inom kort!
En annan grej jag måste skriva om, som jag upptäckt för inte så länge sen är att hur man skrattar tillsammans har förändrats. Tidigare skrattade man ofta åt alla tokroliga saker som lillfröken gjorde eller sa men nu är det mer att man skrattar tillsammans. Jag har mer och mer roligt tillsammans med min dotter, tur att man har fått ett barn med humor!!! :) Kom på mig själv häromdagen på spårvagnen hem att när vi satt och skojade att jag skrattade högt åt det hon sa, inte som innan på sättet hon sa det eller att hon såg söt ut när hon sa det utan faktiskt av innehållet.. borde ju såklart kommit ihåg vad det var men icke!
Igår fick fröken Leffler sin första inbjudan till födelsedagskalas från en dagiskompis! Väcker ju tankar på hur vi skall göra med vår dotter som fyller mitt på sommaren...

Ren och skär vuxenmobbing på mitt jobb!!

Nu är jag arg, har jag varit många gånger på ungefär samma problematik, men av någon anledning så blossade det nu upp lite extra! Min fd ashole till chef fryser ut två av sina medarbetare å det grövsta och övriga kollegor rantar efter och bär fram honom utan att säga ett jäkla knyst. Möten arrangeras bakom stängda dörrar där alla kallas utom de två, luncher, fika och annat trevligt i den mindre gruppen där de två inte blir tillfrågade. Två kollegor hade dessutom mage att i en konversation konstatera att "alla" på avdelningen var lediga utom de två, trots att de utfrysta två satt i rummen bredvid och hörde!!! Vet inte vilket som är värst, chefens beteende eller de kollegor som för bara ett par år sedan var vänner... Jag är färgad jag vet men har största delen av företaget med mig när jag menar att han är inkompetent och att utkomsten från avdelningen är under all kritik. Nu har till och med vår nya VD tagit in en konsult som skall styra upp arbetet på avdelningen och se över organisationen men varför kan han inte gå in och säga till på skarpen att mobbingen måste upphöra med omedelbar verkan? Vad kan jag göra? Jag vill ju inte svika min kära kollegas förtroende och gå över hennes huvud och fråga om det får gå till så här eller är det kanske det jag borde göra? Åh, va jag skulle vilja öppna den där bildörren när ashole kommer på cykel ner för brant backe, drömmer sköna drömmar om det!
Dessutom, vad gäller det arbete som nu pågår med konsulten så är alla på företaget som arbetar med frågorna inkallade till workshops och kompetenskartläggningar utom jag. Jag har inte formellt samma titel men mina arbetsuppgifter är de facto samma. Tog upp det med min chef igår och hon var fullkomligt oförstående och menade att min tjänst kunde fyllas med precis vad som helst och att jag inte hade där att göra. Jag vill bara inte komma i kläm eller hamna i en situation där jag och det jag kan och har i bagaget glöms bort och att all de saker som jag tycker är roligast med mitt arbete tas ifrån mig... så detta är jag oxå lite arg över.. det är heller ingen av alla dessa människor som har frågat varför inte jag är med så antingen har jag inte gjort ett bra arbete innan eller oxå är jag en icke-person. Usch, det här var då ingen bra dag... hoppas min älskade dotter är solstrålen idag när jag hämtar henne. Hemma lär det dessutom vara kaos för där pågår fönsterbyte.

Potträning

Helgen har varit helt makalös! Strålande sol och sommarvärme i början av maj, det gör gott för våra vinterbleka och nedkylda kroppar. Lillfrökan var lycklig över att åter få komma till landet och cykla på sin rosa cykel med sin fina cykelhjälm till. Krukor har planterats, gräs har klippts, häcken har bundits upp och jag har fullständigt gått loss på maskrosor och groblad så nu är gräsmattan alldeles hålig och jag ser dessa blad överallt! Trodde jag skulle drömma om groblad men tack och lov det slapp jag!! Fröken Leffler går allt oftare på pottan, nummer 2 gör hon nästan bara på pottan och kissar ibland. På lördag em hämtade farmor och farfar upp henne och hemma hos dom har hon gått utan blöja nästan hela tiden. Ibland händer det en olycka och ibland hinner hon. Jag har lovat henne att så fort hon är torr på dagtid så ska hon och jag åka bussen in till stan och köpa trosor till henne! Flera av flickorna på dagis har redan trosor och hon längtar så...
När vi igår kom hem från landet hade det varit städdag på området och Esmeralda III var äntligen på plats med seglet hissat. Fröken Leffler hann med en liten lekstund i båten tillsammans med TL.
Imorgon fortsätter arbetet med att tussa ihop lilla A med lillfröken, då är det studs med grill som bjuds på Sjögången!

Älskade förortsgård!

Att trivas eller inte trivas, det är frågan! Dock är det betydligt ädlare att hänga på en bänk på gården mitt i huscirkeln än att bittert fastna i lägenhet och valla runt dotter på lekplats. Huset och känslan för det får ta sin tid, tills att fönster är på plats och vi får börja måla, tapetsera och pynta, dock är det gården som idag är den stora behållningen. Underbara eftermiddagar i solen när en lycklig dotter lär känna gården och de övriga barnen där, cyklar trehjuling, studsar på studsmattan, åker rutschkana och tittar längtansfullt på den blivande lekbåten Esmeralda III som än så länge ligger upp och ner i väntan på sista finish och placering i sin grusade grop. Hittills trevliga människor att byta några ord med. Tom maken nöjd när det i fredags erbjöds en öl efter hemkomst och grabbgänget hängde och turades om att slänga öga på lekande barn. Dessutom, outtömliga tillfällen att nyttja grillen! Snart kommer vi vara desperata på nya saker att slänga på gallret. Förorten har än så länge (tack gode gud) levererat över förväntan, varje nedlagd krona har sin vikt i guld när dottern glatt studsar runt på studsmattan. Hon själv kan dock vilken dag som helst ryka på Blocket för ojojojojojoj va det utmanas! Det nya är att vägra gå och lägga sig, vägra sova, vägra pyjamas och göra allt "på mitt vis och inte mammas vis". Suckar tungt och försöker lungt ta fighten. Igår ledsnade jag till slut och bar in henne och slängde ner henne i sängen, det resulterade i att hon ställde sig upp och vrålade till mig: "sluta slänga mig i sängen, dumma mamma" Antar att jag ska vara dumma mamma i ungefär 15 år till. Förresten, idag blir det inte grill, det blir tacos!

"När man är ledsen behöver man inte gå till sitt rum"

Sagt av finaste dottern vid frukostbordet i helgen. Elaka mamma som brukar köra in vrålande dotter på sitt rum för att skrika av sig... usch, livet består av hot, mutor, straffkommendering till rummet. Att det ska va så nedrans svårt med barn!! Hur gör man?? Man får egentligen inte hota, inte muta, inte skicka iväg ensam på rummet man får heller inte avkräva förlåt när det dom gör är för att "testa" även om det var fel... Då riskerar man att skapa skuldkänslor hos det lilla barnet, rädsla för att testa och rädsla för säkert en himla massa saker. Jag kommer skapa ett monster för jag gör allt fel! Hon kommer behöva timatals med terapi väl i vuxen ålder. Bäst att börja spara! Äsch, hon har det nog ganska bra ändå! I helgen har det umgåtts, först middag för några vänner med barn på lördagen. Den ena familjen med två killar på fem och tre, VILKET LIV, jisses, pappan berättade att han ibland äter middag med öronproppar för att orka :) Fröken Leffler hade dock skojigt, hon bestämde var dom tre skulle sitta och dukade fint. Utslagen somnade hon sen i soffan framför Emil vid 10. Igår blev vi sedan spontant inbjudna (det är visst så man gör i förorten :) till K & J på lek och lunch. Dom har två barn bland annat en lite flicka A bara ett par månader yngre än lilltjejen och dessa har vi tänkt skall bli kompisar. Efter 1 1/2 timme, två korvar och massor med vatten kom till slut ett "hej" och svaret blev "hej" och sen lektes det! På plats fanns även en gammal skolkamrat som jag inte träffat på massor med år och som oxå bor i hoodsen, liten värld! Väl hemma på sin trehjulig sa Fröken Leffler "A är verkligen jättesöt", min älskade gullunge!!!

Rosa!

En underbar helg har tillbringats på landet! Solen har strålat ner på våra bleka näsor och givit dessa en lätt rosa nyans. Varför det gör ont när knoppar brister? Inte så svårt att förstå när man ser träden nu, bara väntar på att få slå ut i den första neongröna vårskruden. Det bästa är att man har alla dessa veckor, månader utan drivis, isvindar, snö och grus framför sig! Gräsmattan är krattad, rabatter rensade, utemöbler framplockade. Rabarbern har börjat titta upp och jordgubbarna jag planterade ut har redan kommit upp. I lördagsmorse var det sedan premiärbesök till Solhaga Stengungsbakeri i Slöinge! Oj, va fint och så mycket gott bröd! Tycker dock att 10 kr för en fralla är i dyraste laget, det är det inte värt så det blir nog brödlimpor för 45 kr för oss framöver... Så var det då temat rosa... i lördags var maken upptagen med byalaget så lillfröken och jag åkte och inhandlade middagsmaten på Gudmundsgården i Asige. Fläsk, karré och korv, bästa kvalisorten! Efter det tog vi en tur till Stormarknaden i Heberg för att kolla gummistövlar till Fröken Leffler. Framför oss en hel vägg full med stövlar i alla färger och mönster. På två sekunder har hon identifierat och plockat fram ROSA STÖVLAR MED HELLO KITTY PÅ!!! Va tusan kom det ifrån?? Det skär i mitt hjärta när en liten, liten röst snackar nåt om genetik framför miljö men jag skyller snabbt på dagis istället. Nästa par som åkte fram var oxå de rosa men hade istället prinsessmotiv... vi enades till slut om ett par röda med vita prickar och jordgubbar på! Därefter tittade vi på solglasögon, valet stod mellan blå och rosa, inte svårt att gissa vad valet föll på! Därefter till strumpavdelningen, tre par fick hon välja alldeles själv, ett par rosarandiga, två par grå med rosa hjärtan på... slutligen galonvantar... jomenvisst ROSA skulle det absolut va!!! Jag fattar inte, jag har aldrig lyft någon färg framför någon annan, har inte vägrat rosa så det är ingen motreaktion... SUCKAR TUNGT, det är väl bara att vänja sig vid att småtjejer gillar rosa och prinsessor och stiliserade otäcka katter. Nu är helgen över och jag ser fram emot måndagsmöte på jobbet, hoppas det kommer lite intressant information!!

Dunhelvete

Igår gick en dunkudde sönder i tvättmaskinen... mitt miljömedvetna dumma nöt hade lagt in lite annat i tvättmaskinen på samma gång... ojojojojoj att så mycket dun får plats i en kudde är för mig en gåta. I tre timmar höll jag på igår och plocka dun, damsuga, skaka och så samma visa om igen. Till slut när det nästan bara var dundamm som återstod hamnade hela kalaset i torktumlaren. Fick passa den hela tiden och snabbt tömma filtret men efter fjärde tömningen började det lugna sig lite. Kan dock tänka mig att man kommer kunna sticka sig på inkilade dunfjädrar ett bra tag framöver, dom är som små nålar. Gräsmattan utanför ser ut som om ett antal fåglar och katter har haft jätteslagsmål! Nästa gång köper jag nya kuddar!

Städdag och studsmatta

I helgen var det städdag i området, med lite bävan dressade vi oss för att ge oss ut i regnet och bekanta oss med alla grannar. Fröken Leffler inledde dagen med att husera högst upp på den gigantiska sandhögen vars syfte är att krattas ut över sanka delar av området. Hon såg lite smånervös ut när spadarna började gräva djupare och djupare in i berget. Hennes ömma moder drog ris och krattade tonvis med sand, ajajajaj kramp i händer och armar... Vad gjorde då hennes far... såklart basade han över motorsågen! På mittenplan höll småbarnsfamiljerna till och filade på den nya träbåt som skall integreras i områdets lekplats. Fröken ville först inte alls vara med när de andra barnen grävde efter mask och hade ett helt maskbord på flaket av en trehjuling, hon tjurade mest och gick undan. Vid korvgrillningen kom hon dock igång och efter tre korvar var hon med och busade lite. Hon och en grannflicka T fick varsitt sandpapper och satt i båten och slipade medan vi andra stod runt omkring och slet med tre lager gammal lack. Den urgrävda gropen där båten slutligen skall vila blev oxå ett poppis tillhåll, lilloppa stod mitt i en stor pöl och hoppade och ropade "chokladmjölk". Tror aldrig vår dotter varit så smutsig i hela sitt liv, lera, sand och ketchup i heeela ansiktet, kalla, röda händer, svarta naglar, gråbruna kläder men med lysande ögon. Underbart! Med lockelse om att få riktig chokladmjölk lyckades jag efter sju timmar till slut få in henne. Då var hon även stolt ägare till E's gamla trehjuling och rutschkana! Hon somnade snabbt den kvällen... I området har våren även inneburit att den gemensamma studsmattan monterats. Igår när vi kom från dagis sken solen, det var närmare 14 grader och barnen var ute och lekte. Trehjulingen testkördes runt, runt och så fort det inte är nerför eller helt plant så ropas det "mamma putta mig" Det tog ett bra tag innan hon vågade närma sig studsmattan men efter någon timme så ville hon också upp. Hon fick dock endast stå vid kanten och hålla i mig när alla lite större barnen hoppade omkring men som hon hoppade och som hon skrattade!! En liten söt flicka S verkade intresserad av lilloppa och hoppade gärna runt oss, hon kan vara ett eller två år äldre kanske. Hon krockade med en av pojkarna vid ett tillfälle och blev ledsen, jag frågade om jag skulle blåsa och jajemän, jag fick blåsa och då blev allt bra! Jag tror att vi kommer få det bra på Sjögången!

Ett utbrott om dagen, gör gott för magen

Jisses va ansträngande det är att vara mamma!!! Förutom alla småkonflikter så har vi de senaste dagarna haft ett megautbrott varje dag (eller natt). I måndags kom det vid läggning. Efter bokläsning brukar vi ligga bredvid tills Fröken somnar men den här kvällen höll hon på och greja, sitta upp, sjunga, tramsa, kasta sig runt osv osv. Jag sa flera gånger att det inte var någon idé att jag låg bredvid om hon ändå inte tänkte somna utan att det var bättre att jag satt utanför så kunde hon greja själv... efter ett antal tillsägelser inklusive höjd röst reste jag mig och gick därifrån och DÅ tog det hus i helvete! Hon skrek och gapade och kastade saker, jag kände mig som elakast i världen men jag satt kvar utanför hennes rum och efter en stund somnade hon själv i sin säng... I tisdags var det dags för nästa utbrott och det kom i samband med dusch... INTE DUSCHA är vanligast mantrat men ibland kan det inte hjälpas, skitig unge måste rengöras!! Ojojoj, det var det närmaste slagsmål vi har kommit och jag var nästan lika blöt som hon. När hon lugnat sig hade vi ett långt samtal och hon sa till slut förlåt. Slutligen, igår eller snarare i natt... Då kom Lilltjejen traskandes mitt i natten som hon brukar göra och jag la upp henne bredvid mig, MEN hon hade glömt nappen!! NAPPEN, mamma hämta nappen låg hon och skrek och jag svarade att det fick hon faktiskt göra själv. OJOJOJ, det var inte populärt. Det slutade med att jag bar in henne på sitt rum så fick hon skrika av sig där istället och då somnade hon och sov resten av natten i sin säng. Ibland känner jag mig som den elakaste i världen och det skär i mitt hjärta när jag hör hennes förtvivlade gråt, men jag kan inte flytta fram gränserna hela tiden för vad som är ok... förra veckan fick jag efter utbrott stopp för att hon skall skrika i sin säng tills vi hämtar in henne till oss något som hon lärde sig när hon var sjuk, så nu går hon över själv igen. Ska jag serva henne med allt eller är jag en ego-morsa som bara jagar min egen sömn? Ibland saknar jag mest av allt ett facit för vad som är rätt och vad som är fel... Tur att hon resterande tid är världens bästa, goaste och roligaste lilla tjej!!

Ibland skrattar man ihjäl sig!!

Efter en fin helg med bland annat en fantastiskt trevlig och god lördagkväll hos kära vännerna är maken på tjänsteresa och jag hanterar hämtning, lämning, ilskeutbrott och alla mysiga stunder själv. Igår bakade vi både bröd och muffins och lycka när lilloppa fick slicka träsleven efter muffinsbaket! I morse när vi åkte bussen in satt hon och funderade och efter ett tag sa hon "M är en flamingo", jaha svarade jag och hon kontrade "E är en hakuna matata" (sköldpadda) jasså sa jag och frågade vad D var "jo han är en elefant!" samtidigt skrattade hon så hon nästan kiknade (M, E och D är vännerna vi var hemma hos i lördags) Jag bara undrar vad hon får allt ifrån!! ___________________________________________________Nu händer här grejer på jobbet!! Jag har nog för många inlägg sedan nämnt min katastrofala situation som rådde för ett par år sedan pga en fullständigt inkompetent och ignorant chef. Min situation är nu en annan men herrn ifråga finns kvar och får mig fortfarande att må illa varje gång jag ser honom komma svassande (som den karln kan svassa) i korridoren. Dock har jag nu kommit så långt att jag kan säga hej när vi möts. Nu är det något på gång för hela den avdelningen och det känns så bra att någonting faktiskt skall hända även om min dröm om en snabbt öppnad bildörr framför honom på cykel i brant nerförsbacke nog inte kommer uppfyllas :) Jag borde kanske höja mig över elaka tankar och förhoppningar men jag kan bara inte ta mig ur känslan att jag önskar honom allt djävelskap i världen, för det har han gjort sig väl förtjänt av! Vad som än händer där kan det inte bli värre, rock bottom is nådd!! Nu blir det snart bättre!!!

Snart är det helg!! Alla nästan friska!!

Nu är Fröken Leffler helt frisk, så även hennes moder men fadern håller fortfarande på att snyta ut hjärnan och hosta upp lungorna. Ja ja han ska på tjänsteresa till värmen i Portugal på söndag så då får han väl värma sig frisk! I morse gick Fröken och hämtade alla sina köksprylar och ställde på bordet i tv-rummet och sen började hon fixa mat till sig och sin far. Oj, va hon höll på, fadern duschade och märkte inte så mycket men jag hörde från undervåningen hennes konversation och skrattade gott. Det enda jag kommer ihåg att hon sa var: Nu har jag lagat mat till mig, å nu ska jag laga mat till dig, inte så kul men hon har ett speciellt sätt att säga mig och dig på som är så fantastiskt gulligt! Igår fick hon dock ett par raseriutbrott igen, det var ett tag sen nu. Först fick hon spel i affären, vi skulle bara snabbt in och köpa två saker och snabbt ut men hon skulle ha bil, egen vagn, gå själv osv. Det slutade med att maken bar ut henne. Sen när det var läggdags blev hon hysterisk när det var jag som skulle fixa och ligga bredvid, hon ville bara ha pappa så hon vrålade och tuggade fradga på badrumsgolvet i närmare 15 minuter innan hon började hosta så hon kräktes och då lugnade sig. Puh! Antar att det kommer en ny sån period nu som vi hade i somras med utbrott på utbrott. Vad gör man???
Igår fick jag ett tråkigt besked av min goa kollega, blev så ledsen men insåg att det var bara ego-ledsen jag var för hon kändes lugn och helt ok med det hela och då borde ju jag oxå vara det! Förutom hysteriska ilskeutbrott, tråkiga besked och bussar som sen heller inte kom (två på raken) så blev jag igår en annan kollegas administrativa slasktratt. Va trött jag blir när vissa sätter sig på sina höga hästar och kräver av mig att jag skall ta de saker som de inte själva vill befatta sig med, egentligen bara av princip, bara för att jag har en % som ska fyllas!!
Sammanfattningsvis, inte den bästa av dagar! Slutligen imorse när jag vaknade var jag övertygad om att det var lördag och jag såg fram emot en italiensk fralla men döm om min besvikelse när telefonen sen började ringa... blä! Ska dessutom bli fotad idag och håret står på ända och har en finne på kinden. Har försökt piffa med blomma i håret men jag undrar om det hjälper!

feber, hosta, öroninflammation...

Nu har sjukdomen slagit till med full kraft ute i förorten! Förra måndagen insjuknade Fröken Leffler, den värsta tänkbara veckan! Maken på kurs hela veckan och jag en stor mässa att fixa med. Tack och lov att man har en mamma som kan ställa upp, vet inte vad vi hade gjort annars! Väl på mässan, som väl gick sådär, iaf enligt vad ryktena säger så kände jag framåt onsdag eftermiddag att något var på gång. Tog mig hem och började frysa på bussen. Väl hemma var jag helt sänkt och i två dagar intog jag helst rodelläge. Dock var det ju bara att bita ihop för Fröken Leffler var hemma med mig och hon ville ha lunch, fika och ibland busa lite även om hon oxå gärna sjönk ner i soffan och såg Nicke Nyfiken och Bullerbyn om och om och om igen till min enda tröst. På fredag var det makens tur och vi tog oss krassliga igenom helgen. Lyckades iaf med bravaden att inhandla en GRILL så ny är den premiären avklarad! På söndagen fyllde syster år så Fröken Leffler och jag åkte dit och firade med tårta medan maken var hemma och snöt sig och spikade upp olika saker :)
Eftersom lilltjejens feber vägrade ge med sig tog maken henne till sist med till vårdcentralen och där konstaterade dom öroninflammation. Mamma ställde upp igen men igår var hon feberfri igen och idag dags för dagis! Som hon längtat!! (å vi me)
Annars har vi alla börjat vänja oss vid huset, även om lilltjejen fortfarande talar om stan. Hon skall fira sin treårsdag med grädde, tårta, glass och ljus i Ugglarp, Sjögången och stan! Sen ska visst tomten komma oxå! Hon önskar sig en trehjulig med flak som kompisen N fick när han fyllde år och en likadan tårta som han oxå fick. Det är en riktigt liten teaterapa vi har hemma, hon låtsas, gör sig till, hittar på ord och sångtexter osv osv. När man väl lärt sig tala förstår jag inte längtan efter att hitta på låtsas texter till alla sånger hon redan kan :) I söndags blev det helt ny text till the Boppers stora 70-tals hit "who put the bamp"...

Sökes: ny rougeborste...

Första helgen i radhuset avklarad och den gick i solens tecken! Fick en föraning om hur varmt det kommer att bli inne på vår atriumgård... Fröken Leffler frågade: kanske gjilla? Men vi har ännu ej denna livsnödvändiga attiralj i vår maskinpark, måste nog snarast åtgärdas! Måste dessutom köra upp ett par säckar Plönningekol så att vi kan grilla "ordentligt" :) I lördags hade vi middag för goa vännerna och inför detta skulle huset putsas något. Fröken Leffler hjälpte mig i badrummet och tvättade väggar och golv, därefter fortsatte jag på bottenvåningen medan hon var på sitt rum... trodde jag... Hon grejade länge, jag tänkte att hon lekte med sitt kastrull och vispset som hon fick på IKEA i fredags... trodde jag... Maken frågade vid ett tillfälle vad hon gjorde och svaret blev: "stökar ner" men såklart på sitt eget rum... trodde jag... gick efter en stund upp för att säga hej och fråga om något och ut från sitt rum kommer hon med sin stol på väg mot badrummet... börjar ana oråd... går in i badrummet och NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJJJ!!!!!!! SMINK ÖVERALLT!!!!! VÄGGAR, DÖRR, TOALETTSTOL, GOLV, MATTA OSV!!! rosa liploss var målat lite överallt med hjälp av min stora, fina rougeborste, alla pennor var nerkörda i botten mot kakel och lådor, mascara lite härochdär, puder ingeggat i rougeborste och pensel osv osv... att jag inte dog!! Slängde ut ungen, barrikaderade mig därinne med såpa och tårar och skurade och skurade och slängde och slängde. Sen hade vi ett samtal, hon bad om förlåt och lovade aldrig mer, kramades och sen var det ok igen. Om detta är hyss vid 2 1/2 vad kommer då vid 3, 4, 5, 10, 15??? Nu är det nästan rent igen och vi klarade oss igenom middagen. Maken somnade dock inne hos lilltjejen kl 23 så jag fick underhålla gästerna själv och vinka av dom vid 00.30, städa, diska och plocka. Nästa morgon var det min morgon att gå upp med Fröken Leffler och inte att maken tänkte att han kunde ta den för mig eftersom han ändå fått sova så många timmar utan han låg kvar och trynade och jag fick vara ras hela dagen. Skulle det någon gång vara ombytta roller så tänker jag göra samma sak och njuta av det!! Jäkla ego-ensamtbarn!! Vi bakade semlor, promenerade, åt lunch på innegården och hade sedan vännerna M, D och dottern E på semelfika! Slocknade tidigt och nu är det ny vecka...

Var sjutton är surdegen??

Jag bara undrar?? Jag kan bara inte hitta den!! Anyway, efter några nätter i nya huset och några mornar med buss till stan och buss heeela vägen hem med Frökan Leffler så börjar det kännas ganska ok. Kan ibland få en stor klump i magen när jag tänker på att jag aldrig mer ska gå in i min hall med min stora härliga garderob, men som maken nyktert konstaterade så fanns inte den där när vi flyttade in så jag kan fortfarande ha hopp. Nu är det ju dock så att det inte finns någon som helst ynka liten möjlighet att vi skulle kunna få plats med ens en bråkdel av min gamla hallgarderob i vår nya hall men en liten kan funka. Vi har oxå väldigt fint golv i hallen (fast kallt). Har nu börjat fundera på lite pryttlar för att uppdatera mitt hem något. Jag är inne på en röd badrumsmatta tex och sen hittade jag fina krukor från Cult Design på Josephsons. Nu är jag inget fan alls av Cult Design egentligen men runda krukor i serien Flowerbox var faktiskt väldigt fina, skall fundera på saken! Jag behöver verkligen uppdatera både växter och krukor...
Tvättmaskinen har nu testkörts, 2 timmar tar en tvätt, herregud det kommer ta tid att vänja sig vid... Nu hänger den på tork inne i tvättrummet så nu får nästan inget annat plats :) Ja det är lite att vänja sig vid, att det är långt mellan dusch och handdukshängare så jag måste komma ihåg att ta med handduk och lägga bredvid duschen... eller att vi inte har tvättkorg vid badrummet längre utan måste vara duktig att springa ner och lägga i lådan i tvättrummet, eller att man måste gå ut för att hämta tidningen, eller att vi betalar för vatten osv, osv...
Till helgen blir det middag för några kompisar som hjälpte oss att flytta! Jag har bestämt förrätt, en sallad med fikon och chevréost som jag hittade i Damernas värld, vad maken vill fixa för varmrätt bestämmer han nog på lördag och det blir säkert kött, sås och potatis :)
Idag hämtar mojmoj och moster så idag behöver jag bara åka en buss hem!

På plats

Då var flytten avklarad. Som man har gått och väntat, funderat, förberett sig och nu är det over and done with... Konstigt men skönt! Nu skall vi bara få sömnen att återvända oxå. Jag kan inte komma ihåg när jag hade en god natt sömn senast, inatt undrar jag om jag sovit något överhuvudtaget? Det var en lååååång natt men jag ligger iaf och tittar ut genom persiennen och ser ljusen i hamnen så utsikten är iaf inte dålig, nästan värd att ligga sömnlös under :) Allt har dock gått bra, mäklaren i måndags och skrev på, ökade på vårt lån en aaaaaning och sen ut till vårt lilla hus och möte med fönsterkillen som mätte och talade om för oss hur många specialbeställda fönster det tyvärr måste bli, suck! Fröken Leffler hämtades av mojmoj och fick tillbringa natten med henne och Lasse. Packade det sista och avslutade kvällen med middag på Johannebar, där var vi även kvällen innan vi flyttade till Johanneberg, festligt värre! Inte att förglömma århundradets sämsta Skavlan som vi hann hem till, shit killen fick slita med trista och dryga intervjuoffer och uttjatade historier och den där sista Michael Jackson-kopian var ju för gräslig, vad var dealen där?? Vilken urkass låt, dessutom, inga moves i världen kan rädda den!
Men tillbaka till flytten! Halv sju orkade jag inte försöka sova längre så då körde vi lite finlir på flyttkartongerna och halv nio var släp och flytthjälp på plats. Tio var vi första gången vid huset och lastade in. Fröken Leffler var hos goa kompisen S med sonen N medan maken hjälpt oss. Jag, mamma och svärmor var placerade i huset och packade upp medan herrarna körde och bar. Totalt fyra vändor blev det med kaffestopp och korvstopp emellan. Halv fem var allt flyttat och klart. Mamma hämtade fröken Leffler och hon tassade in med stora ögon, hennes rum var färdigt, ny säng och gardinerna och alla saker på plats. Tomten fick hon bestämma själv var den skulle hänga. Märker att hon är lite upp-och-ner och tycker det är konstigt, lite klängigare än vanligt men hon har redan hittat sandlådan och rutschkanan utanför dörren så det blir nog bra. Nu är nästan allt uppackat, förutom böcker eftersom vi inte har bokhyllor än, och alla möbler är på plats så nu är det tavlor och lampor kvar. Ja, detta tills dess att fönstren är bytta för sen kommer det hända grejer! På kvällen gjorde maken och jag köttfärssås och spagetti, Fröken Leffler var trött så hon somnade och vi myste med mat, vin och champagne och en brasa!! Nästa morgon när jag klev upp vid sju var det 16 grader i huset, kaaallt... Troligtvis har städfirman stött till något reglage som gjorde att alla element svalnade men nu tror vi att allt är rätt för imorse var det 21 grader istället och nästan lite svettigt :) Första dagen i huset åt vi lång frukost och gick en promenad, sedan var jag och storhandlade och så avslutade vi kvällen på födelsedagskalas hos N som fyllt två år! Innan dess ringde det på dörren och det var en kompis fd kollega som nu är nästan-grannar och hon hade med sig en välkomstblomma och dottern en ballong till lilltjejen. Flickorna är nästan jämngamla så här skall det bondas!! Nu har jag fått en första inblick i hur grannsämja fungerar! Undrar bara vem i området som är som Ove... Sedan har jag en annan fundering... den där surdegen som kommer med husköp, egen-müsli, långkok och stickning, var är den????? Trodde den bara uppenbarade sig i kylskåpet...

Frisk och flytt!

Äntligen börjar jag känna igen min älskade dotter igen. De här dagarna har tagit hårt på den lilla mini-människan men nu börjar det likna vanlig vardag igen, ja förutom då att det står 50-talet kartonger högt och lågt i lägenheten och jag går med ständig knut i magen för vad jag inte får glömma och hur jag ska planera och vilken stor summa pengar vi nu skall till att låna osv osv... Tror dock jag har koll på det mesta, tvätt imorgon så vi flyttar med så mycket rent som möjligt, sedan lite småpack av det sista i köket vilket ger oss pizza till middag imorgon. På fredag är vi lediga, lämnar loppa på dagis och sedan börjar vi packa det sista innan vi skall vara hos mäklaren kl. 10. Ut till huset till kl. 12 för att fönsterkillen skall komma och mäta, maken hänger med honom och jag åker och handlar bra att ha saker till huset (typ flyttöl och frukost till söndag och inte att förglömma toaborstar :) Sedan kör vi ett par vändor med bilen och flyttar ömtåliga saker som lampor, krukväxter, tavlor och stora glaslådan. Mojmoj hämtar Fröken Leffler och tar med henne hem till sig för natten så att hon slipper se sitt rum packas ner. Vi packar det sista och går sen för att äta en sista jag-som-bor-i-stan-kan-slinka-in-på-ett-hak-och-äta-hur-enkelt-som-helst-middag. På lördag inleder vi morgonen med frukost för oss och sen kaffe för goa-flyttkompisarna innan vi packar ner kaffemaskinen och sätter fart! PUH, har jag glömt nåt? Mojmoj lämnar sen Fröken Leffler på playdate hos S och Lill-N så vi kan flytta och börja packa upp. Imorse sa hon att hon skulle bo kvar i stan med mammorna och papporna...men det var väl ok om jag lovade att även Laban-lampan skulle få följa med till Sjögången!
ojojojoj, tre nätter kvar nu!

"Jag måj inte så bja"

Min älskade lilla unge på 2 1/2 år uttrycker sitt tillstånd. Nä, tacka faan för det när termometern passerade 40 strecket! Lilla trollungen satt helt stilla i frökens knä igår när jag hämtade på dagis, trött, rödflammig i ansiktet och nästan med tåren i ögonvrån, att inte mitt ömma modershjärta brast! Kändes dock inte varm då och på vägen hem piggnade hon till lite grann, fick sitta på högsta och främsta platsen på bussen så hon bar nöjd :) Väl hemma fick hon både napp och dvd och trött låg hon och gnydde i soffan. Fick i sig lite pannkaka och vatten innan det var dags att knoppa in. Passade då på att ta tempen och då hade den skjutit i höjden till strax över 40 och det blev en orolig och sömnlös natt. Tassade hemifrån 06.20 för att hinna jobba undan lite innan avlösning runt lunch idag och lämnade de två trynandes med huvudena ihop i sängen. Hoppas hon frisknar till så hon inte missar sin playdate med E på lördag!!

Alla hjärtans dag!

...Har kommit och gått. Frysen och kylen börjar gapa tomma och jag känner inte riktigt för att fylla på inför nästa fredag - lördag. Fatta att det bara är nio dagar kvar... nej, det går inte riktigt. Jag ska flytta från stan, varje morgon när jag GÅR till jobbet ser jag mig omkring som om jag aldrig gått där förut och är helt nostalgisk inför att jag snart inte kommer gå där mer. Jaja, det blir bra, måste bara vänja mig! Iaf tillbaka till tom kyl och frys där det enda som skvalpar runt är falukorv och inför i måndags orkade jag inte med en storhandling för att göra nåt festligt. Istället gjorde jag festliga falukorvar med finmos! Falukorven blev hjärtformad och moset (med extra allt) spritsades ut fint i en form med hjärtan i mitten, bildbevis finns! Först skålade hela familjen i Champis och då menar jag verkligen Champis, kommer inte ihåg när jag drack det senast! Dottern fick lilja och maken röda tulpaner och sen tyckte jag att dom blivit tillräckligt firade.
I natt har fröken hostat och sovit jättedåligt men till dagis ville hon ändå. Frågade imorse när hon låg och vilade i våra sängar om hon verkligen orkade med att gå och hon plirade upp, log lite svagt och nickade.. Ja nu har hon varit där nästan hela dagen och dom har inte ringt så då har det väl varit ok antar jag! Ikväll ska maken spela biljard med jobbet så jag och finaste dottern ska ha myskväll med pannkakor.

Möhippa och packning

Trött efter en mycket ansträngande helg! Fredagskvällen ute med girlsen, skumpa och - kors i taket - öl, den var oväntad :) ojojoj va med skratt det blev, underbart!!! Rusade till bussen och hann precis hem innan maken hann knoppa in, nyss hemkommen från Baaaaston, USA med jetlag i kroppen och väskan full med Cons! Vita till mig, röda och svarta till fröken Leffler och svarta skinn till sig själv. Jag fick en grå Abercrombie&Fitch hood oxå! Lördag morgon, lillfröken ville gå upp och maken bad mig snällt men jag var stenhård, det är min sovmorgon, borrade ner huvudet i kudden och fick sova till halv tio!! Efter lååång frukost och mycket hasande fick jag äntligen iväg dom till landet så jag kunde börja packa. Hann bara med några lådor innan det var dags att piffa inför kompisen Cs möhippa. Först Linedance till Dolly alla iförda cowboyhatt... vi fick göra två danser och vi rockade!! Den sista dansen lärde dom inte ut förrän vecka tre på nybörjarkursen men det säger nog mer om de som går kursen än om oss :) shit va tråkig vecka ett och två måste va för trean var inte heller skitkul. C svassade omkring i chaps och fransar, lagom stadig efter några snabba tequila rose. Sedan var bordet uppdukat i hennes eget hem, där mor, moster och blivande man gjort ett hästjobb med att städa och pynta. Där hade vi en toppenkväll med italiensk buffé, vin en masse och även några springbock för att fira det sydafrikanska "arvet".
Igår söndag blev det tvätt, rens och pack, hann med tio lådor, så det mesta jag inte använder (borde kanske slängts istället) från min garderob är nedpackat, kontoret nedpackat, skor, badrumspryttlar och lite annat... nu är det bara resten ( bla kök) kvar...
Fröken Leffler och hennes far kom sen lagom till kvällen och vi hade alla en bustimma i mammornas och pappornas sängar, med historieberättande, kakbak av flickmage, kittel, sänghopp och mycket annat. Kvällen avslutades med pizza och sen slocknade fröken försent så jag fick kolla solsidan i telefonen istället. Dessutom kom jag i sista stund på att jag glömt baka bröd så bakmaskinen fick snabbt komma fram, göra sitt, och jag fick hålla mig vaken tills den pep och kunde stängas av. Därför är det inom kort dags för jobbfrukost med kaffe och hembakt!