29 apr. 2009

Mamma

I helgen var vi hela lilla familjen på landet och hade det skönt i solen. Eller, ja vi var alla lite småkrassliga/halsonda/allergiska så någon vidare fart var det då inte på oss. Det blev iaf både skaldjur och grill och massor av vitt och rött vin så det gick inte direkt någon nöd på oss :) Fröken Leffler var go och glad, något snorig men det bekom henne inte det minsta. I söndags när jag kom upp efter att ha fått ett par timmars sovmorgon satt lilltjejen i sin stol och väntade på smörgås till frukost och när jag kom vände hon sig om mot mig och sa "mamma"! Visst har hon i flera veckor sagt både mamma och pappa tillsammans med allsköns andra stavelser men det har inte kännts som att hon vet vad hon sagt men nu var det så tydligt och det värmde en moders hjärta.

Febertopp

I snart fyra veckor har Fröken Leffler och hennes mamma varit förkylda till och från. I helgen toppades den med halsont och fullständig slagsida för mig. För Fröken Leffler kom toppen i går, tisdag, med hög feber. Vilken skillnad på liten tjej, från glad, rörlig och pratig till lugn, tyst och oerhört kelig. Jag byggde bo för henne i soffan bredvid mig och sen låg vi där hela dagen och småsov, sjöng och gosade. Hela min älskade mammagrupp skulle egentligen kommit hem till mig, mackor var inhandlade och en Key Lime paj stod i kylen men det var bara att ställa in och skyffla in pajen i frysen till på torsdag då vi skall ha valborgsmiddag :) Idag mår vi båda tack och lov bättre och det är nästan lika bra fart på henne som vanligt. Nu är dessutom sovstunden slut så nu får jag sluta skriva.

24 apr. 2009

Uppdatering..

Då var det dags igen, döva det dåliga bloggsamvetet. Detta är ju meningen att vara Fröken Lefflers utvecklingsdagbok men det går ju faktiskt sådär när hennes mamma inte får tummen ur att skriva oftare en med ett par månaders mellanrum.
Nu ålas det i alla fall framåt i en jäkla fart, kryper kan hon göra korta små stunder speciellt om underlaget är lite skrovligt som tex en tjock matta. Ålandet har pågått i ungefär två till tre veckor. Sedan påskhelgen 11 - 12 april sover hon hela nätterna alldeles själv! Underbart att kunna komma ordentligt till ro och inte ligga och undra när hon ska vakna nästa gång. Sedan två veckor så klappar Fröken Leffler händerna och vi tyckte även då att hon sa hej när vi vinkade och sa hej till henne.
Oj, nu vaknades det visst så nu får vi stänga ner för den här gången...