Svårt med sömnen

Vilken natt! Jisses va glad man är att man har en dotter som brukar sova, jag undrar hur man annars skulle orka?? Lite hostig och lite gnyig under kvällen, det brukar dock gå över när hon går in i djupsömnen men icke i natt. Vid halv tolv var hon jätteledsen och ville ligga bredvid sin pappa, orkade inte bråka utan hon fick som hon ville och jag la mig i hennes säng. Hörde hur det tjafsades där inne till och från och efter kanske 45 minuter hör jag maken vråla diverse svordomar och sen kommer han kånkandes på en lika vrålande dotter som han slänger ner i tillbaka i sin säng. Tydligen hade hon vägrat sova utan ville bara leka. Väl i säng med mig bredvid började hon komma till ro men helt plötsligt hör jag hur hon börjar öppna sin blöja.... Då var hon kissnödig och ville gå och kissa men jag vägrade gå upp och hon vägrade kissa i blöjan. Sen skulle hon leka, skrek att hon ville ligga hos pappa osv osv... vid halv två tittade jag på klockan sista gången och då hade hon börjat tackla av och till slut somnade hon. Vid tre kunde jag tassa över till min säng för att få iaf ett par timmars sömn innan klockan ringde kvart i sex! Fröken Leffler var INTE rolig att väcka i morse och maken var trött och lagom sur han oxå. Det är märkligt, han har jordens temprament, anger management hade varit av godo för honom (och för mig och min sinnesfrid), han är oxå extremt kortsint (oj va olika vi är) MEN det gäller inte vår dotter av någon anledning. Henne kan han vara sur på jättelänge efter att hon har haft utbrott eller levt om som hon tex gjorde i natt. VARFÖR undrar jag?? Ja, ja idag är vi alla trötta och vi får se hur vi klarar kvällen tillsammans...