Napp

27 oktober, kan detta datum skrivas in i historien som den dag Fröken Leffler själv beslutade sig för att sluta med napp? En hel natt avklarad, dock med tidig uppgång, gråt, skrik, tandagnisslan och hot om indragen Bamseteater. Ibland funderar jag på att gå från hus och låta de två kombatanterna köra sin märkliga skrik och gapvals, för jag orkar snart inte med skiten! Jag har nog med att hantera en egocentrerad treåring, två egocentrerade småglin är helt klart en för mycket. Dessutom tycker man den storvuxna borde ha vuxit ur jagfokuseringen men icke!
Men, det var ju nappen detta skulle handla om... Efter att bästisen A fått veta av sin tandläkare att nappen skadade hennes tänder och därigenom abrubt slutade så ville vårt eget lilla karbonpapper göra likadant. Igår band vi ihop alla hennes nappar i ett fint snöre och imorgon skall vi cykla till nappträdet ute i skogen, hänga upp knippet där, vinka farväl och låta dom bli ett avslutat kapitel i vår dotters liv.