"Tänk om alla barn var så här lätta att skola in, hon är ju som att hon alltid varit en i gruppen" Snacka om att man som mamma kan spricka av stolthet över sitt underbara lilla barv! Om det fanns minsta tveksamhet innan till Fröken Lefflers kärlek till dagislivet så är den nu ett minne blott, min unge längtar nästan dit innan hon hunnit gå hem :) Bra att argumentet "men om du skall komma hit och leka måste du ju gå hem först" finns, det gör hämtningen lite enklare.
I början av veckan hade Fröken Leffler för första gången en kompis hem efter dagis. En något svettig moder baxade på två treåringar på bussen för att åka två hållplatser och sedan baxa av samma ungar utan att någon snubblade på sina egna ben, andras ben eller ramlade vid för kraftig gasgivning av en något hetsig busschaufför. PUH, det gick bra! Flickorna hade roligt och jag kunde laga mat i lugn och ro, endast avbruten av oändligt antal frågor, samt olyckor från de nedre regionerna... maten blev iaf nästan klar i tid!
Dagbok över min dotters liv samt allmänna tankar och funderingar kring livet i övrigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar