Nytt år - nya tider...

Oj oj oj vad länge sedan det var jag skrev någonting här!! Var ute och drack vin med ett par kollegor igår och pratade bloggar och jag insåg att jag ju alldeles lämnat den här vind för våg ute i blogghavet, skäms på mig! Tack tjejer för en toppenkväll det behövde jag!! Tanken var ju att ha den som en liten dagbok över Fröken Lefflers utveckling och nu har det hänt en del sedan november. Snart fyller hon sex månader och imorgon är det namngivningsceremoni! Hon har blivit en riktigt stadig liten tjej, en riktig sprattelmaja, som tillbringar dagarna med ett stort leende på läpparna (så länge hon inte är trött, hungrig eller av någon annan underlig anledning som jag inte lyckats klura ut för då är det fortfarande grinigt). Julen tillbringades på landet och lillfröken låg mest hela tiden glad på en fårfäll framför kaminen medan vi höll på och stökade med matlagning, julpyntning och godistillverkning. Maken min var långledig så vi cocoonade i två veckor och det var helt underbart. Kaminen eldades det i så vi kunde lalla omkring i bara trossorna om vi så önskade men jag tror min man hade sett ganska kulig ut i ett par trosor :) Eftersom jag insett att magmuskler är ett minne blott fick jag en pilatesboll i julklapp av min ömma moder och den försökte jag febrilt använda mig av i stugvärmen.

Tillbaka till Fröken Leffler.. nu väntar vi bara på det stora att hon skall vända sig, ännu kommer hon bara halvvägs runt när hon sträcker sig efter saker vid sidan om henne men inte hela vägen. Jag försöker skylla på att hon är så smart att hon ju inser att hon hamnar på mage om hon vänder sig om och är det något hon fortfarande tycker riktigt illa om (förutom palsternacka och till viss del fisk) så är det att ligga på mage! Dock är hon jätteduktig på att få tag på nappen och stoppa tillbaka den in i munnen, ibland upp och ner eller fram och bak men oftast blir det till slut rätt. Dessutom har hon haft sin första förkylning med hosta och nästäppa. Usch stackars liten när hon på natten blev förtvivlad för hon inte kunde suga på nappen och andas samtidigt. Näs-Frida fick inte komma i närheten av hennes små näsborrar för då blev hon vansinnig men det fungerade hyfsat med koksalt. Hennes far var smittokällan och han är fortfarande dålig och även jag fick en släng fast inte lika illa som min käraste. Ooops, det är dumt att sova för länge... nu måste jag ta hand om min älskade lilla tjej!