Tennis - uppdate!

Ja, då är vi halvvägs in i tennisterminen och - hm det går väl sådär... Så fort vi kommer in i hallen så sitter en fyraåring som klister på mitt ben, alla barn lägger sina racket på sin plats och ställer vattenflaskan ovanpå men inte Fröken Leffler. Hon börjar istället darra på rösten och parkera sig i mammas knä med ena fingret i munnen. Uppvärmningen är första eldprovet, i början stenvägran men numer lite  halvhjärtad insats efter att undertecknad fått poängtera vikten av att värma upp kroppen, hahaha, det biter inte helt på en som inte är mer än tre äpplen hög! Fingret är parkerat i munnen. Därefter samling och upprop, detta klaras av ca 10 m från övriga gruppen, helst sittandes i knät på mig. Fingret fortsatt på första parkett i munnen. Nästa moment är det som brukar få saker och ting att börja lätta... övningar i mindre grupper! Efter första varvet i hinderbanan börjar munnens grepp om fingret att lätta och benen börjar få lite fart. Därefter går det som en dans tills det är dags för dagens sista moment - älgjakten! Då brukar tårarna komma tillsammans med en stark önskan om att slippa denna tråkiga lek. De underbara ledarna har noterat hennes aversion mot älgjakten och har introducerat henne i jägarposition istället för i rollen som älg och detta har fått klart godkänt. Jaha, sedan har 40 minuter gått, några deciliter runnit längs kinderna och på hemväg brukar det vara en nöjd fröken som gärna vill åka tillbaka nästa vecka i sällskap med en halvsvettig, irriterad, medömkande moder. Pust, vi får se hur länge detta håller!